Utsläppsrätter utan nämnvärd effekt
Handeln med utsläppsrätter har inte minskat utsläppen nämnvärt, ändå är många fortsatt positiva. Kostnadseffektiv, säger vissa, men det finns även kritik, bland annat mot att handeln orsakat högre elpriser.
Enligt Energimyndigheten har handeln med utsläppsrätter potential att leda till kraftigt minskade utsläpp. Men hur stora minskningarna blir bestäms av de tak som sätts för de totala utsläppen inom EU.
I Sverige har Naturskyddsföreningen, SNF, försökt att sänka utsläppen genom att själva köpa upp och sedan sälja utsläppsrätter till privatpersoner och företag. Försäljningen har under 2007 kritiserats som meningslös i media, men SNF anser att förmedlingen av utsläppsrätter är ett av flera redskap i klimatarbetet.
– Vad som händer när man köper en utsläppsrätt hos oss är att man är med och skrotar rätten att släppa ut ett ton koldioxid. Det vill säga, vi köper den och tar den från marknaden, säger Anders Grönvall, pressansvarig på Naturskyddsföreningen.
Naturskyddsföreningen startade förmedlingen av utsläppsrätter för att visa att man kunde använda konsumentmakt för att minska den totala mängden utsläppsrätter på klimatbörsen, som ett komplement till det traditionella klimatarbetet.
Enligt Anders Grönvall hade SNF den 31 oktober förra året sålt 13 210 utsläppsrätter. Samtidigt är Naturskyddsföreningen noga med att påpeka att man inte kan ersätta egna utsläppsminskningar med utsläppsrätter.
Handeln med utsläppsrätter för företag har granskats i en studie som gjorts vid institutionen för industriell ekologi vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. Några av nackdelarna med systemet är, enligt studien, den alltför generösa utdelningen av kvoter samt att inte alla sektorsområden ingått i handeln. Det har inneburit att svenska energiföretag har kunnat sko sig på systemet, tack vare att de har vatten- och kärnkraftbaserad produktion som inte ger klimatpåverkande utsläpp och ändå fått tilldelning. Dessutom har de kunnat höja elpriset med utsläppshandeln som motiv.
Även Naturskyddsföreningen anser att utdelningen har varit för generös.
– Vi anser att EU-kommissionen delat ut för många utsläppsrätter till medlemsländerna både den förra perioden men även den nya perioden. Färre utsläppsrätter har delats ut, men det är fortfarande för många för att vi ska få den utsläppsminskning som krävs, säger Anders Grönvall.
En annan nackdel enligt studien är att det bara är koldioxidutsläpp som ingår, övriga växthusgaser omfattas inte.
De fördelar som lyfts fram i studien är att systemet är accepterat av de företag och aktörer som varit inblandade i provverksamheten. Därför har detta system en potential att snabbt komma igång, menar man. En annan fördel är att det även medfört att miljöproblemen aktualiserats. Detta kan i sin tur leda till att de berörda företagen utför fler miljöåtgärder än vad som påverkas av handeln.
Handelssystemet har också bedömts som mer kostnadseffektiv än andra system för att begränsa klimatpåverkan, som till exempel skatter och lagar. För Sveriges del har det beräknats spara tre miljarder kronor per år jämfört med andra sätt att uppnå åtagandet i Kyotoavtalet.
Men Anders Grönvall anser att det finns fler sätt att ta itu med utsläppen.
–En höjd och stegvis ökande koldioxidskatt är kanske det bästa, men också stimulans till teknikutveckling och andra lagregleringar.