HÄLSA När vi betraktar våra kroppar kan vi i princip bara se ytan. Dessutom är allt som är mindre än ett hårstrås tjocklek svårt att uppfatta med ögat.
Ovanstående innebär att vi är omedvetna om mycket livsviktigt som sker i våra kroppar. Det gäller bland annat den konstanta kampen för vår överlevnad som sker i våra celler. I cellernas kärna finns ämnet deoxiribonukleinsyra, eller DNA, som innehåller vår genetiska information. DNA är utsatt för ett ständigt slitage och det uppkommer tusentals DNA-skador per timme i varje cell. Lyckligtvis förmår vår kropp nästan alltid reparera skadorna. Och om en cell inte kan lagas finns det en självmordsmekanism som kan döda och röja undan den defekta cellen och bereda plats för nya friska celler.

Hur ofta DNA-skador uppkommer beror på olika faktorer. Strålning, tobaksrök och luftföroreningar är exempel på faktorer som ökar mängden av så kallade fria radikaler som ger skador. De fria radikalerna är reaktiva atomer eller molekyler som kan skada celler och även förändra viktiga proteiners funktion. Kanske bidrar de också till åldrandet. Det som kan skydda oss från de fria radikalerna är enzymer och antioxidanter. Antioxidanter är ett samlingsnamn för ämnen som kan skydda oss mot fria radikaler, och antioxidanterna finns främst i frukt och grönsaker.
Den kanske mest fruktade effekten av cellskador är cancer. Cancer uppkommer dock först om man får fyra till sex skador i cellens arvsmassa. Men ibland fungerar inte reparationssystemen tillräckligt väl och en livshotande process kan ta sin början.

Verkligheten i cellerna är oerhört komplex. Det finns mängder med ämnesgrupper och ämnen i cellerna, och de processer som pågår är så komplicerade att även forskarna bara delvis förstår dem. Det som avgör om vi kan hålla oss friska är alltså dolt för oss. Och när vi väl får veta att något gått fel kan det vara för sent. Hur kan vi förhålla oss till detta?
Som jag ser det handlar det om att försöka ge våra försvarssystem en rimlig chans att göra sitt jobb. En bra kost, till exempel, lär innehålla flera hundra antioxidanter. Vi kan också försöka att undvika fria radikaler genom att inte röka och hålla oss borta från platser med mycket bilavgaser.
Men vad är då en bra kost? Och vilka föroreningar är det viktigast att undvika? Tyvärr får vi förlita oss på experter när det gäller bedömningar av vad som är bra respektive dåligt. Jag skulle tro att de experter som kan ge oss mest praktisk vägledning är de som ägnar sig åt epidemiologiska studier - det vill säga de forskare som studerar hur olika påverkansfaktorer inverkar på hälsorisker i stora grupper.

Man får också försöka använda sunt förnuft. Våra kroppar är resultatet av en miljoner år lång selektionsprocess och det är miljön under alla dessa år som gjort oss till dem vi är. Det borde alltså vara bra med mat, dryck och andra ämnen som våra mycket tidiga förfäder hade omkring sig.
Måttlighet är ett annat nyckelord. Våra kroppar klarar normalt en hel del gifter men om det blir för mycket får våra sofistikerade försvarssystem en besvärlig uppgift. Exempel på måttlighet är att man inte bör äta för mycket i allmänhet och inte mycket av rött kött, socker och industriellt framställda livsmedel i synnerhet.
En viktig början är att ägna en tanke åt de sinnrika små systemen inne i våra celler. De räddar oss varje dag och de förtjänar respekt.