Islam är Europas näst största religion. Inom EU räknar man med att det bor 15 till 18 miljoner muslimer. Av dem finns 300ı000-350ı000 i Sverige. I slutet av 2007 presenterades en stor undersökning som gjorts i EU-länderna. Den visar att muslimer utsätts för regelbunden diskriminering i arbetslivet, i utbildning och boende.
Journalisten Kerstin Gustafsson Figueroa gav tidigare i höst ut boken För Guds skull. Den ingick i Utbildningsradions temasatsning Muslimer i Sverige och Europa. I satsningen ingick även en tolv delar lång tv-serie, Muslimer i Europa, där tittarna fick möta muslimska kvinnor och män i tolv länder.
I För Guds skull har Kerstin Gustafsson Figueroa intervjuat muslimer i Sverige, så gott som alla praktiserande islam. Hon menar att muslimer överallt möts av fördomar, okunskap och hat.
- I en demokrati är det farligt att utse grupper till syndabockar, jag vill visa en motbild.

Själv har hon ingen egentlig relation till islam. Hon är född i en ateistisk familj och ser det mer som en politisk fråga. Hon har tidigare skrivit boken Profetens döttrar som handlar om muslimska kvinnor i Sverige.
- Jag återkommer till två av dem i boken för att jag ville veta vad som hänt med dem.
Personerna som intervjuats har olika geografisk spridning, ålder och kön. Hon har kontaktat vänner och sökt upp moskéer för att få tag på människor som vill berätta sin historia. Under ett antal månaders tid har hon sedan träffat och intervjuat dem flera gånger.
I bokens första kapitel möter vi kommunpolitikern (v) Mohammad Jawad från Piteå. Kerstin Gustafsson Figueroa och de andra vännerna kallar honom Gharib. De träffades första gången i en studentkorridor i Moskva på 1980-talet. De hade politiken och tron på ett bättre samhälle gemensamt.
- Jag hade hört att Gharib börjat praktisera islam och tyckte att det var intressant och spännande. Jag ville se och höra hur det var möjligt, säger hon. När vi först träffades var islam inte ett samtalsämne, han hade ju varit gerillasoldat.
Men den här gången var det annorlunda. Gharib berättade om Gaza, platsen där han bodde under en stor del av sin barndom. Då var det nästan ingen som gick till moskéerna.
Första gången Gharib såg kortkort i Gaza var på 1960-talet. I dag bär ingen kortkort och moskéerna är överfulla.
- Hans berättelse visar att det har hänt något i världen.

Kerstin Gustafsson Figueroa säger att för många fungerar islam som en alternativ samhällsutopi, som en väg till ett bättre samhälle. En samlande kraft mot västvärlden, i den del av världen som tidigare ville bli som väst, men nu vill gå sin egen väg.
Hon vill att människor ska läsa boken för att få ökad förståelse för muslimer och islam.
- Bilden är negativ överallt. Inte bara av muslimer, utan av invandrare överhuvudtaget. Vi tror att muslimer är farliga.
- Vi lever så segregerat i Sverige. Det är inte många som umgås med muslimer. Ibland träffar vi taxichaufförer som är muslimer, men med dem pratar vi sällan om viktiga saker. Vi bor inte i samma trappuppgång och vi arbetar sällan med dem.