Den som väljer glädjen kan rycka med andra
Är det i grunden rädslan eller glädjen som driver dig? Om du väljer glädjen som drivkraft kan du bli effektivare och mer kreativ. Dessutom kan du skapa en trevligare stämning kring dig, menar Catharina Hansson från tidskriften Leva.
HÄLSA Varför gör vi egentligen det vi gör - är det rädslan eller glädjen som är vår drivkraft? Det är en fråga som vi ibland kan behöva ställa oss.
Att utgå från glädjen är viktigt om vi vill leva lyckligare, menade Catharina Hansson från tidskriften Leva, när hon i slutet av oktober talade på mässan Allt för hälsan.
Catharina Hansson refererade till den portugisiske professorn i neurologi Antonio Damasio som menar att våra känslor kan delas in i två stammar: rädslan och glädjen. Och vi kan välja vilken stam vi låter styra vårt liv.
Vårt val påverkar inte bara oss själva utan också människorna i vår närhet:
- När någon väljer glädjen rycker det med andra också, betonade Hansson.
Att utgå från glädjen istället för rädslan är ofta också effektivare. När vi väljer att utgå från rädslan vet vi vad vi vill komma bort ifrån, men vi vet inte vart vi ska. Då saknar vi alltså en inre kompass, konstaterade Hansson.
Ovanstående har betydelse bland annat för människor som ska leda och vägleda andra:
- Coachning handlar om att ta sig från nuläget till det önskade läget. Då kan man se vilka steg man behöver ta, förklarade Catharina Hansson.
Det har många fördelar att utgå från glädjen: vi blir mer kreativa, vi har lättare att ge positiv feedback och vi kan skapa bättre stämning.
En speciell form av glädje är flow som kan beskrivas som en känsla av fullkomlighet och full kontroll - allt bara flyter på. Flow kan uppnås om man är fullt koncentrerad och motiverad och står inför en uppgift som är krävande men inte alltför svår.
Det motsatta inträffar när en prestationsorienterad person inte får utlopp för sina ambitioner. Då kan resultatet bli utbrändhet, menar forskaren Lennart Hallsten på Arbetslivsinstitutets enhet för arbetshälsa.
- Utmattning och utbrändhet beror ofta på glapp mellan mål och medel, säger Lennart Hallsten till arbetsmiljoupplysningen.se.
- Detta glapp innebär ett större hot för dem som måste prestera väl för att vara nöjda med sig själva.
Catharina Hansson betonade vikten av självrespekt. Vi kan ha bra självförtroende, vilket är kopplat till våra prestationer, och vi kan ha bra självkänsla vilket hjälper oss att resa oss efter problem.
Men i grunden finns självrespekten. Det handlar om att leva efter sina värderingar.
- Vi behöver behandla oss själva med samma respekt som vi behandlar andra, avslutade hon.