Världskulturmuseet vill att vi ska ta ställning
Sedan Världskulturmuseet öppnade för drygt tre år sedan har det dragits med ekonomiska problem och kritiserats för att inte leva upp till de högt ställda förväntningarna. Men nu blickar man framåt och storsatsar med tre nya utställningar som alla handlar om att förändra och att göra motstånd.
- Äntligen börjar vi se ljuset i tunneln, säger Anna Mighetto,
informationssvarig på museet.
När Världskulturmuseet öppnade i december 2004 var förväntningarna höga. Det gamla Etnografiska museet skulle ersättas med ett modernt museum som kunde spegla den globaliserade samtiden och ge begreppet världskultur en bredare innebörd. Det skulle bli ett dynamiskt museum med utställningar som byttes ut ofta, och ambitionen var att vända sig till en yngre målgrupp, och till dem som i vanliga fall inte går på museum.
Museet väckte stor uppmärksamhet, och under de fyra första månaderna hade man 200ı000 besökare. Men på senare år har intresset svalnat, och förra året stannade besökssiffrorna på 176ı773 för hela året. Världskulturmuseet har kritiserats för att utställningarna bytts ut för sällan, till exempel fanns utställningen Horisonter kvar i över två år efter det att museet öppnade. Samarbetsproblem mellan den förra museichefen och den statliga styrelsen samt ett stort ekonomiskt underskott är andra problem som museet dragits med.
Men trots motgångarna tar man nu nya tag.
I torsdags öppnade tre nya utställningar på Världskulturmuseet under samlingsrubriken Hur vill du förändra världen? Take Action! 83 sätt att förändra världen handlar om människor som gör motstånd och ifrågasätter samhället, ibland med sitt eget liv som insats. Den ställer frågan om var gränsen går mellan vandalism och varje människas rätt att utrycka sin åsikt. Wild Style berättar historien om hiphopen, en kultur som föddes i den fattiga stadsdelen Bronx i New York, för att utvecklas till en global livsstil. Kongospår berättar om nordbornas hundratrettio år långa förhållande till Kongo, och om hur vår syn på 'den andre' har formats av kolonialismen.
Enligt museichefen Margareta Alin Hegelund innebär detta en nystart för museet. Hon berättar att man tagit nya tag och ändrat hela sitt sätt att jobba på. Från och med nu ska utställningarna bytas ut oftare och man ska ha två säsongspremiärer per år, en i januari och en i september.
- Jag har lärt mig att göteborgarna vill ha event, de vill ha förändring, så nu satsar vi stort på tre nya utställningar med varierande teman, säger hon. Hon berättar att museet sedan starten har haft en ungdomlig profil, men att även äldre generationer kan uppskatta utställningarna.
- Som gammal -68 kan jag känna igen mig i mycket av det politiska engagemang som finns hos ungdomar i dag. Take Action är en inspirerande utställning, som jag tror tilltalar alla de som vill ha förändring i samhället, säger hon och tillägger att hon som museichef inte vill rekommendera alla de åttiotre sätten att förändra som utställningen visar. Flera av dem går nämligen över gränsen för vad som räknas som lagligt i Sverige.
En av anledningarna till den dåliga rotationen på utställningarna har varit ekonomin. Museet har dragits med ekonomiskt underskott ända sedan starten 2004, då bygget av den nya museibyggnaden försenades och blev drygt 100 miljoner kronor dyrare än planerat.
Samarbetsproblem mellan den tidigare museichefen Jette Sandahl och den statliga styrelsen ledde till att Sandahl fick ett avgångsvederlag på 1,7 miljoner kronor för att lämna sin post. Ekonomin har inte förbättrats sedan dess, vilket inte hindrar satsningen på tre nya utställningar på en gång.
- Om man aldrig förnyar sig kan man lika gärna lägga ner verksamheten, och då skulle ju hela bygget av Världskulturmuseet ha varit förgäves, säger Anna Mighetto, informationsansvarig på museet.
Men hon är försiktigt hoppfull inför museets framtid. Hon menar att det har blivit mer positiva tongångar sedan den nya museichefen tillträdde för ett år sedan. Alin Hegelund arbetar just nu aktivt med att söka sponsorer som kan bidra till att museet får råd att förnya sina utställningar oftare.
För ungefär ett år sedan slopades det fria inträdet på statliga museer för alla över 19 år, som ett resultat av den borgerliga regeringens kulturpolitik. Det har gjort att man förlorat en del av de mer ovana museibesökarna. Anna Mighetto medger att entréavgiften kan 'verka exkluderande', men hon vill framhålla att många av museets besökare är så unga att de inte påverkas av reformen. Den ersättning som museerna tidigare fick för att finansiera den fria entrén har skurits ner. Men även här skulle en sponsor kunna hjälpa till, en dröm är att kunna återinföra det fria inträdet för alla, berättar Anna Mighetto.
De 100ı000 föremålen från Etnografiska museets samling ligger numera magasinerade. Några av de afrikanska träskulpturerna och maskerna kommer att användas i Kongospår.
Jan Amnehäll, ansvarig för museets samlingar, tror inte att de gamla samlingarna har spelat ut sin roll, men att man måste tänka sig för innan man ställer ut dem igen. Skuggan från det koloniala arvet följer med föremålen, som i de flesta fall tagits till Sverige av missionärer, handelsmän och sjökaptener. I en ny utställning är det viktigt att berätta, inte bara om föremålens ursprung, utan även om hur de kom hit, betonar Jan Amnehäll.
Världskulturmuseet
Började byggas 2001
Öppnades för allmänheten den 29 december 2004
Ingår i myndigheten Statens Museer för Världskultur, tillsammans med Etnografiska museet, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet i Stockholm
Antal besökare 2007: 176 733 (varav 10 procent betalande)
Museichef: Margareta Alin Hegelund
