HÄLSA Ibland känner jag mig lite nedstämd utan att förstå varför. Det har också hänt vid flera tillfällen att jag känt mig bättre efter en rejäl måltid. Maten verkar alltså ha påverkat hjärnan så att min sinnesstämning förändrats påtagligt. På motsvarande sätt har jag ofta upplevt en behaglig känsla efter ett träningspass.
De här observationerna illustrerar hur så kallade signalsubstanser spelar en central roll för vårt mentala liv. Ett ännu tydligare exempel på signalsubstansernas betydelse är de förändringar som sker hos personer som använder vissa läkemedel eller droger.

Signalsubstanserna har den livsviktiga funktionen att förmedla impulser mellan nervceller. Utan dem skulle alltså inte vårt nervsystem fungera. Exempel på viktiga substanser är noradrenalin, dopamin och seratonin. Noradrenalin är en 'fight or flight'-substans och den får såväl kropp som sinne att aktiveras. Pulsen ökar och andningen blir snabbare samtidigt som den mentala koncentrationen skärps.
Dopamin i sin tur spelar stor roll för bland annat vakenhet, glädje och entusiasm. Kokain och amfetamin ökar halten av dopamin genom att minska nedbrytningen av ämnet.
Serotonin kallas ibland för vår 'må bra-substans'. Den har en mild lyckopiller-effekt och påverkar bland annat vakenhet, aptit och sexuell lust.
Ovannämnda och andra signalsubstanser balanserar normalt varandra så att vi är skärpta när det behövs och att vi kan vila och njuta när det är lugnt kring oss. Men ibland kan det uppkomma obalanser i systemen och då får vi problem. Ett exempel är långvarig stress som behandlas i artikeln på denna sida. Ett annat är depression som drabbar hundratusentals svenskar varje år.

Ett vanligt sätt att försöka korrigera obalanser är medicinering - något som har ökat kraftigt under senare år. Folkhälsoinstitutets generaldirektör Gunnar Ågren har också nyligen uttryckt sin oro över ökningen och menat att det i många fall blivit så att sociala problem och livskriser behandlas med mediciner. En sådan utveckling kan på sikt leda till att mindre görs för att komma åt orsakerna och att det kan bli fråga om övermedicinering, varnar han.
Jag tror att Ågren har rätt. Säkert behövs det medicinering i många fall. Men om det handlar om lindrigare besvär kan det även finnas naturliga sätt att rätta till obalanser.
Till exempel kan fysisk träning öka halterna av flera signalsubstanser som endorfiner, dopamin och serotonin. Och det finns studier som visar att fysisk träning kan hjälpa vid lättare depression.
Ett annat sätt att reglera obalanser är att äta på ett medvetet sätt. Serotonin, till exempel, kan bildas av tryptofan. Och tryptofan finns i animaliska livsmedel som kött, mjölk och ägg. Men om man är vegan kan man ändå få i sig tryptofan genom bland annat bananer, spannmålsprodukter, tomater och valnötter.
När vi mår dåligt kan det vara svårt att veta vad det beror på. Om vi inte hittar några orsaker kan det helt enkelt bero på obalanser mellan olika kemiska substanser. Men obalanserna behöver alltså inte alltid korrigeras med mediciner - vilket tyvärr har blivit alltför vanligt.