Göteborgs Fria

Grön polyeten - miljövinnare eller naturförstörare?

I Sverige förbrukar vi omkring 30 tusen ton plastpåsar varje år, det innebär en stor belastning för miljön. Världen över vidtar man nu åtgärder, och den senaste forskningen har öppnat Sveriges ögon för grön polyeten. Ett tillsynes idealiskt ämne för miljövänlig plasttillverkning. Men miljöaspekten har även i detta fallet frågetecken.

Under en tid har debatten varit het kring de bionedbrytbara plastpåsarna, som redan i februari skall testas på både Ica och Coop. Forskare har gett materialet stark kritik, och menat att påsarna inte ger någon miljövinst när man ser till hela livscykeln. Istället har man talat om grön polyeten som miljöns väktare. Ett material framställt av förnyelsebara råvaror såsom sockerrör.
Thomas Hjertberg är professor på kompetenscentrum, plast för ett hållbart samhälle, vid Chalmers. Han är en av förespråkarna för användandet av grön polyeten, och berättar att ämnet i grunden är vanlig polyeten, men istället för att framställas av fossila råvaror, gör man det av förnyelsebara.
- Det innebär bland annat att man kan minska koldioxid utsläppet med 70-75 procent, säger han.

Trots att grön polyeten ligger två år bort, innan det kan komma ut på marknaden, finns det redan många intressenter. Bland dem Ikea och Tetra pak.
- Vi har tittat på det här under lång tid och väntat på att det ska bli fler aktörer på marknaden, säger Ola Knutsson, utvecklingsansvarig på Ikea.
Han syftar på ett brasilianskt företag som i slutet av 2009 ska börja tillverka grön polyeten i kommersiell skala. Och det är just här ett möjligt problem ur miljöaspekt kan uppstå. Framställningen av grön polyeten skulle främst grunda sig i tillväxten av sockerplantage i Brasilien som i dag är ledande exportör av etanol. Etanolet gör man sedan eten av, som därefter kan omvandlas till grön polyeten.
- I Brasilien har man länge känt en stark hotbild genom Europas törst efter etanol, då sockerplantagen som man utvinner det från går ut över regnskogen, säger Allan Carlson som är tropikskogsansvarig på världsnaturfonden, WWF, i Sverige.
Han tror att en stor konsumtion av grön polyeten skulle innebära stora konsekvenser för Brasiliens regnskogar.

Allan Carlson berättar att 90 procent av kustregnskogen i Brasilien, kallad Mata Atlantica skövlats till förmån för plantagemarker för bland annat sockerrörsodling. En stor del av skogen skövlades redan under 1970-talet i samband med Brasiliens storsatsning på etanolbilar. Nu är WWF i Brasilien oroade över att ytterligare efterfrågan av etanol kommer att leda till en expandering av odlingarna, in i Amazonas.
- Näringen som arbetar med sockerrörsodling, vill helst utvinna i regnskogen istället för på trätor eftersom man får loss kapital när man hugger skogen, säger han.

Varken Thomas Hjertberg eller Göran Ek, som är internationell sekreterare på Naturskyddsföreningen, delar Allan Carlsons åsikter. Göran Ek ser dock en annan fara i en expandering av sockerrörsodlingen.
- Det negativa med en sådan utveckling tycker jag främst är ur rättviseaspekt, vad gäller markfördelningsfrågan. Jordlösa brasilianare blir avvisade från markerna till förmån för exportering, eftersom det betalar bättre.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Björklund: Läs historia, Åkesson!

Liberalernas ledare Jan Björklund sjöng de liberala värdenas lovsång i sitt Almedalstal och angrep SD- ledaren.

–Jimmie Åkesson, gå hem och läs historia!

Förbud mot barnärktenskap

Regeringens förslag om totalförbud mot erkännande av barnäktenskap välkomnas av experter inom hedersrelaterat våld och förtryck. Därmed läggs mindre ansvar på flickorna, anser Bernardita Núñez, verksamhetsledare på Terrafem kvinnojour. 

Hjärnan pigg längre hos dagens 70-åringar

Dagens personer i 70-årsåldern är piggare i hjärnan än tidigare generationer. Men när den kognitiva förmågan väl börjar försämras, går nedgången snabbare än tidigare. Det antas hänga ihop med hur vi använder hjärnans reservkapacitet. 

© 2026 Stockholms Fria