Fler ansvarsområden, fler elever och mer byråkrati. Läraryrket går mot en stramare utveckling där arbetet får allt större ansvarsområden men där resurserna förblir små. Rapporter, samtal, rättningar och betygsättning, tar upp så mycket tid att många går till jobbet trots att de är sjuka.
Tomas Klobucar och Louise Bystedt jobbar båda som lärare och arbetsplatsombud på högstadieskolan Arosenius i Älvängen. Ingen av dem har tidigare sett siffrorna i undersökningen, men är heller inte förvånade.
- Fenomenet är välkänt. Om man stannar hemma på grund av sjukdom får man bara mer arbete i slutändan eftersom man får så mycket att ta igen, säger Louise Bystedt.
Hon menar att det är en av huvudanledningarna till att så många lärare jobbar allt för mycket.
- Om man är borta en dag från jobbet blir det direkt turbulens. Eleverna testar vikarierna och det inträffar incidenter som de andra ordinarie lärarna får reda ut. Allt sådant tar tid, tillägger Tomas Klobucar.
Båda vittnar om en i det närmaste ohållbar arbetssituation.

I november slöts det nya läraravtalet som ska gälla i tre års tid. Avtalet innebär bland annat en lönekompensation för det dåliga löneutfallet under 2007 - en höjning på minst 10,2 procent under tre års tid. En siffra som för flera var en besvikelse.
- Vi hade förväntat oss mer, men det var hårda förhandlingar. Arbetstiden lyftes ju också ur, säger Tomas Klobucar och syftar på arbetstidsfrågan som helt lyftes ur avtalet, efter att parterna inte kunde enas om en gemensam grund.
Mathias Åström på Lärarförbundet berättar att man i stället tackat ja till ett medlingsförslag som ska utarbetas och ligga till grund i nästa avtalsperiod.
- Vi vill att arbetsorganisationen ska få till en pedagogiskt utvecklingsansvarig. I dag har lärare och rektorer ett för stort uppdrag med för lite befogenhet.
Åström anser att problemet med överbelastade lärare överlag ligger i hanteringen av arbetsorganisationen och drar en koppling mellan rektorns position och en verkställande direktörs, som har likställda ansvarsområden.
- Skillnaden är enorm. En verkställande direktör har en helt annan ramförutsättning omkring sig, sekreterare och liknande, medan rektorn står ensam i sitt arbete.
Han menar att rektorernas direkta belastning går ut över lärarna som får ökat ansvar och tror att det i sin tur kan leda till en press som tvingar lärarna att jobba, trots att hälsan står på spel.

Tomas Klobucar, ser även andra faror med sjuknärvaron utöver hälsorisken. Han tror att lärarens påtvingade agerande även sänder ut felaktiga signaler.
- När man befinner sig på arbetet ändå, får arbetsgivaren en bild av att det fungerar som det är. Att det inte finns något behov av att förändra.
Istället drar de på marginalerna för vad läraren klarar av, säger han.
En vanlig arbetsvecka för en lärare består av 45 timmar varav 35 ska spenderas på skolan för både undervisning och planering.
Men både Klobucar och Bystedt upplever att många arbetsgivare pressar utrymmet till bristningsgränsen genom att dela ut andra arbetsuppgifter som tar upp den ordinarie planeringstiden.

Båda tror att fasta vikarier i de olika kärnämnena skulle kunna underlätta sjukskrivning. Vikarier som är insatta i lärarnas ordinarie arbete och som känner eleverna. Istället för dagens vikariat som är slumpmässiga och kräver både tid och efterarbete.
- I dag är alla lärare sjuka på lovet i stället. Andra tror att man är hemma och dricker vin när man i själva verket ligger hemma och är sjuk, menar Bystedt.