– Slaget har bara börjat, säger Efstathios Anestis från den fackliga paraplyorganisationen GSEE som representerar 2 miljoner arbetare, till nyhetsbyrån Reuters. Fackföreningarna har påbörjat en namninsamling för en folkomröstning om de reformer av pensionssystemet som antogs med minsta möjliga marginal av parlamentet förra fredagen.

Greklands konservativa/liberala regering har varit engagerad i en frontalkonfrontation med landets fackföreningar de senaste veckorna, sedan man presenterat reformer som kraftigt skär ner många förmåner i pensions- och socialförsäkringssystemet. Protesterna började med en strejk bland hamnarbetare och spred sig snabbt till en rad viktiga sektorer. Bankerna drabbades av allvarliga störningar under en strejk på centralbanken, och Atenbörsen tvingades stänga i två dagar.

En strejk inom energisektorn – som förutom pensionsreformerna även riktades mot privatiseringar av stora delar av det offentliga elmonopolet – orsakade landsomfattande strömavbrott. Tusentals ton sopor samlades på gatorna på grund av en strejk bland sophämtarna, och transporterna stördes allvarligt när järnvägs, hamn- och flygplatsarbetare anslöt sig till strejken.

Protesterna kulminerade med en generalstrejk inför parlamentets omröstning. Upp till 3 miljoner arbetare deltog, samtidigt som en massiv demonstration samlade 100 000 på Atens gator. Regeringen har gjort sitt bästa för att vända opinionen mot fackföreningarna.

– Det här kan inte accepteras av ett laglydigt och demokratiskt samhälle, säger arbetsminister Fani Palli Petralia, som är ansvarig för reformerna, till dagstidningen Kathimerini.

– Det är ett djupt antisocialt och antidemokratiskt beteende. Men enligt fackföreningarna tycker majoriteten av befolkningen annorlunda.

Enligt en undersökning beställd av de bankanställdas förbund motsätter sig 71 procent av befolkningen reformerna av pensionssystemet, och 69 procent gav sitt stöd åt strejkerna. Regeringens reformer tar bland annat bort de flesta former av förtidspension och höjer pensionsåldern för en del grupper. Samtidigt införs ett system med pensionsbonusar till personer som väljer att fortsätta arbeta efter uppnådd pensionsålder. Kritiker menar dock att det inte handlar om valfrihet, eftersom nedskurna förmåner kan tvinga folk att jobba längre istället för att gå i pension. Regeringen hävdar att det skuldtyngda pensionssystemet står inför en kollaps om inte svepande reformer genomförs genast.

Trots en majoritet på enbart två platser i parlamentet vill man genomföra radikala förändringar av välfärdssystemet för att komma till rätta med ett budgetunderskott på 2,7 procent och en offentlig skuld på 117,2 procent av BNP. Men enligt en studie av statens revisorer kommer de föreslagna reformerna bara spara 433 miljoner euro per år, och inte förrän efter 2018.

Under tiden förlorar staten tre gånger så mycket varje år genom olika former av skatteflykt. Regeringen har inte vidtagit några åtgärder mot arbetsgivare som är skyldig staten miljarder euro i avgifter till socialförsäkringarna, säger Stathis Anestis från fackförbundet GUWG. Enligt Anestis leder smitningar från de sociala avgifterna till förluster på upp till 6 miljarder euro årligen.

– Om staten samlade in 20 procent av dessa pengar skulle systemet hålla i ytterligare sju år. Men regeringen gör ingenting, helt enkelt för att man inte vill ta strid mot de stora intressena, säger han.

Även den politiska oppositionen ser ut att kunna få betala ett högt pris för sin passivitet under kampen mot pensionsreformerna. Det största oppositionspartiet, socialistpartiet PASOK, har inte presenterat något alternativ till regeringens reformer och lade ned sina röster under omröstningen i parlamentet. I de senaste opinionsundersökningarna ökar stödet för den nya vänsteralliansen SYRIZA, som fick 5 procent i parlamentsvalet 2007, till 15 procent. SYRIZA, eller Koalitionen för den radikala vänstern, bildades 2004 av en rad grekiska vänsterpartier som enats kring försvar av välfärdsstaten och motstånd mot nya antiterrorlagar.