Fria.Nu

Vietnamesiska arbetare strejkade mot slaveri i Amman

Vietnamesiska arbetare i Amman strejkade nyligen. Det var en protest mot att man använde dem som slavar. Polisen attackerade 176 strejkande arbetare. Internationella fack säger till alla länder i området att ingen ska hålla utländska arbetare som slavar.

Arbetsgivaren sa till de vietnamesiska arbetarna att de skulle få 220 US-dollar i månaden i Jordanien. Men de fick bara mellan 80 och 180 US-dollar. Man tvingade dem att arbeta upp till 16 timmar per dag på en textil-fabrik. Man tog deras pass för att de inte skulle fly, berättar det internationella facket Internationella fackliga samorganisationen, ITUC.

Den 10 februari startade 176 arbetare en strejk. Då fick de ingen mat. Efter tio dagar kallade arbetsgivaren in vakter och polis för att tvinga arbetarna att sluta strejka. Många blev skadade i attacken.Den jordanska polisen säger att de inte har skadat arbetarna. De säger att andra arbetare slog dem som strejkade. Nu säger ITUC att Jordaniens regering bör undersöka vad polisen gjorde. ITUC säger också att arbetarna har rätt att vara med i facket, och att Jordanien måste respektera det.Guy Ryder är chef för ITUC. Han säger:– Alla har rätt att säga vad de vill. Alla har rätt att vara med i vilka föreningar de vill. Arbetarna i Amman använde den rätten. Men polisen behandlade dem som brottslingar.Nästan 300 000 registrerade migrant-arbetare bor i Jordanien. 70 procent kommer från länder i närheten, mest från Egypten. Men många kommer från länder i södra och östra Asien. Agenter reser dit för att hitta folk som kan arbeta för låg lön i Egypten. Arbetarna får ofta betala agenterna flera hundra dollar för att få ett jobb i Mellanöstern.

Många jobbar med service eller jordbruk eller byggen, och de flesta arbetare på textilfabrikerna kommer från andra länder. De flesta kommer från Bangladesh, Kina och Sri Lanka. Nästan två tredjedelar är kvinnor.

Länder i Mellanöstern som har mycket olja har ännu fler migrantarbetare. 80 procent av alla som arbetar i Förenade arabemiraten, Kuwait, Qatar och Oman är migranter. I Saudiarabien är 50 procent migranter.Företagen har arbetarnas visum. De har också papperen som visar att arbetarna får jobba i landet. Därför är det mycket svårt för arbetarna att byta jobb.– Det är slaveri, säger Guy Ryder.Lätt svenska: Malin Bergendal

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Irak hotar med åtal mot USA-soldater

Iraks regering anklagar USA för att ha brutit mot den säkerhetspakt som länderna har ingått och hotar med att åtala de amerikanska soldater som dödade två irakier i en räd i söndags. Samtidigt har en växande våldsvåg drabbat Bagdad inför det utlovade tillbakadragandet av USA-trupper från irakiska städer i slutet av juni.

Fria.Nu

Belägrat Nato firar 60

Tiotusentals väntas protestera mot Natos ”krigspolitik” när alliansens medlemsländer samlas i Baden Baden och Strasbourg i helgen. Den massiva säkerhetsinsatsen kring mötet väcker kritik, med anklagelser om skrämseltaktik och inskränkningar av demonstrationsfriheten.

Fria.Nu

FN-ekonomer uppmanar till att ge fattiga länder större inflytande

Fattiga länder riskerar att drabbas extra hårt när den globala ekonomin störtdyker och miljontals arbetare förlorar sin försörjning världen över. Därför bör de också ges större inflytande över hur svaret på krisen ska se ut, menar en internationell panel av ekonomer utsedd av FN.

Fria.Nu

Politiska motiv bakom givarkonferens för Gaza

Endast en liten del av det bistånd som utlovades under veckans givarkonferens för Gaza kommer att gå till återuppbyggnad efter de israeliska bombningarna. Samtidigt varnar människorättsgrupper för att Israels blockad innebär att pengarna har liten chans att göra någon nytta.

Fria.Nu

Världsbanksprojekt vid Nilen förödande för småbönder

Ett bevattningsprojekt som hotar försörjningen för tusentals egyptiska småbönder har lett till förnyad kritik mot Världsbankens roll i Mellanöstern och Nordafrika. På senare år har bankens utlåning till regionen ökat kraftigt – och med varje lån följer krav på kontroversiella ekonomiska reformer.

Fria.Nu

© 2026 Stockholms Fria