Dött lopp i undanskymt val
Att det är presidentval i USA i år lär väl knappast ha gått någon förbi. Mindre känt är det att Australien, en av dess trognaste bundsförvanter i kriget i Irak, går till val den 9 oktober. I utkanten av strålkastarljuset pågår just nu en intensiv valkampanj där premiärminister John Howards konservativa regeringskoalition och oppositionsledaren Mark Lathams Labour kämpar för att vinna ensam majoritet i representanthuset.
Australien har just nu en av världens starkaste ekonomier och inte någon annanstans i världen finner man en lika stor andel husägare som här. Att en stor del av befolkningen har stora amorteringar är något som regeringen också skickligt använder i sin skrämselkampanj där man varnar för utsikten av höga räntor med en Labourregering. Hur väl Latham lyckas med att övertyga väljarna om att han som premiärminister kommer att hålla ner räntorna kommer att ha avgörande betydelse för hur väljarna lägger sina röster.
Den nuvarande regeringen under Howards ledning är ytterst socialkonservativ i de flesta avseenden och har backat från den mer Asienvänliga politik som Labour förde vid sin tid vid makten. Istället betonar koalitionen relationer med Australiens traditionella allierade, USA och Storbritannien och avfärdar FN som en lamslagen organisation oförmögen att agera i större kriser. Under valet 2001 utnyttjade Howard framgångsrikt ankomsten av flyktingbåtar till Australiens vatten för att styra in debatten på frågor om asylsökande och nationell säkerhet.
Terrorattacken mot Australiens ambassad i Jakarta, två dagar innan den 11 september, har åter riktat in valkampanjens fokus på säkerhetspolitiska frågor. Howard hävdar att Lathams hållning i Irakkriget (lovat att ta hem de australiska trupperna till jul) äventyrar alliansen mellan USA och Australien och spelar terroristerna i händerna. Trots Labours försök att mobilisera det folkliga motståndet mot Irakkriget anses nationell säkerhet fortfarande vara den konservativa regeringens trumfkort och de flesta bedömare tror att ambassadattentatet ökar Koalitionens utsikter att ta hem segern.
I förra valet var det många vänsterintellektuella inom Labour, inklusive partimedlemmar, som lade sin röst på de gröna i protest mot det som de uppfattade som undergivenhet hos Labour inför regeringens hårda linje i flyktingfrågan. Splittringen som kvarstår inom Labour ger de gröna goda chanser att efter valet i oktober tillskansa sig rollen som vågmästare i senaten.
Viktiga kärnfrågor för Labour är hälsa, utbildning och miljö och mätningarna visar på att partiet genomgående åtnjuter större stöd hos väljarna än Koalitionen på dessa områden. Labour har anklagat regeringen för försök till nedrustning av det australiska systemet med universell hälsoförsäkring, för att ha omfördelat resurserna till universiteten på ett sätt som gynnar studenter från välbärgade hem och för att utsätta miljön för fara genom att inte ratificera Kyoto avtalet. Att den konservativa regeringen har introducerat nya hälso- och utbildningsinitiativ för att öka sin popularitet och sockrat valkampanjen genom att vika åtskilliga dollar i bugeten till dessa områden verkar inte ha förändrat väljarnas förtroende för koalitionen i dessa frågor.
Howards konservativa koalition har under de senaste veckorna knappat in på Labours tidigare försprång och den sista mätningen gjord av institutet Roy Morgan visade på dött lopp mellan de två partierna. För att återta täten är det viktigt att Latham och Labour skickligt utnyttjar de öppingar som det utspridda missnöjet mot Irakkriget ger. Det gäller för Labour att stärka sin säkerhetspolitiska trovärdighet så att man förmår slå hål på premiärministerns och regeringens påstående att det inte skulle föreligga ett samband mellan Australiens militära närvaro i Irak och det ökade terrorhot som landet nu står inför.
Faktaruta: det politiska systemet & politiska partier
Statsskick: Federation och konstitutionell monarki
Tvåkammarsystem: Regeringen bildas i representanthuset Senaten representerar staternas rättigheter
Obligatorisk röstplikt från 18 år
Valdeltagande: cirka 95%
Samtliga premiärministrar sedan andra världskriget har antingen kommit från Labour eller Liberal Party.
John Howards konservativa regeringskoalition med National Party har suttit vid makten sedan 1996.
Den australiska regeringen väljs för en treårsperiod och valet i oktober gäller de 150 platserna i representanthuset och hälften av platserna i senaten.
Labour party: socialdemokratisk/ reformistisk agenda. Historiskt har fackföreningarna utgjort partiets största väljarbas. Under 1980 och 1990-talen har Labour privatiserat åtskilliga statliga företag och avreglerat viktiga sektorer i ekonomin
Liberal Party: uppmuntrar privat företagsamhet, sänkta skatter och minskade statliga utgifter
National Party: representerar de rurala regionerna. Uppmuntrar exportindustrin, privat företagsamhet, landets säkerhet och den brittiska monarkin
Democrats: socialliberalt parti vars stöd är geografiskt koncentrerat till de större städernas mer välbärgade förorter
Greens: progressivt miljöparti
