I maj 2000 marcherade mer än en kvartsmiljon australier över Sydneys Harbour Bridge för att visa sitt stöd för försoning mellan landets majoritetsbefolkning och urinvånare. Fyra år senare fanns det inte ett spår av detta engagemang i valkampanjen. Detta trots att Australien går tvärt emot trenden med ökad förväntad livslängd för urinvånare som kan skönjas i länder som Nya Zeeland, Kanada och USA. Australiens aborginers och Torres Strait islanders låga förväntade livslängd är fortfarande lika alarmerande låg och inga framsteg har gjorts för urinvånarnas situation.

Trots regeringskoalitionens och oppositionspartiet Labours försök i valkampanjen att vinna över väljare genom att lova mångmiljardsbelopp till sjukvården var det anmärkningsvärt tyst om urinvånarnas kroniska hälsosituation. Av de 1,6 miljarder dollar som det australiska läkarsällskapet (AMA) har uppskattat behövs för att komma tillrätta med underskottet i anslagen till urinvånarnas hälsa lovade Labour i sin kampanj endast 3 procent. Den konservativa koalitionen å sin sida sade helt blankt nej till ökade anslag.

Valet som avgjordes av frågor som rörde landets ekonomi lämnade inget utrymme för en bredare diskussion om nationens identitet och aborginers rättigheter. Howards konservativa koalition fokuserade framgångsrikt på landets växande ekonomi och koalitionens skrämselkampanjer om höga räntor med Labour fick kraftig gensvar hos den av huslån nertyngda väljarkåren.

Någon framgång hade heller inte de 25 kandidaterna med aborginbakgrund som ställde upp i parlamentsvalet. Den ende nuvarande representanten med aborginbakgrund i parlamentet, senator Aden Ridgeway för demokraterna, tycks ha ytterst små utsikter att behålla sin plats efter lördagens val. Labour och demokraterna, båda förespråkare för försoning och aborginernas rätt till självbestämmande, har båda lidit svåra förluster i valet. Med den konservativa koalitionens nyvunna majoritet i senaten, antingen på egen hand eller med stöd av det nybildade kristna konservativa partiet 'Family First', är det heller inte troligt att de gröna som också är förespråkare för aborginers rättigheter kommer att ha något större inflytande över poliken den kommande mandatperioden.

Försoning är en av de största och avgörande utmaningar som Australien idag som nation står inför. Ska man döma utifrån premiärminiserns vägran att be om förlåtelse för orättvisor begångna mot aborginer och regeringens beslut tidigare i år att avskaffa ATSIC (the Aboriginal and Torres Strait Islander Commission) finns det ingen anledning att vara hoppfull för att vi i parlamentet den närmsta tiden kommer att se några försök i den riktningen.