Sjukskrivningarna kostar mycket pengar för samhället. Dubbelt så mycket som i slutet på 1990-talet. Olof Bäckman har forskat om arbetsliv och sjukskrivningar. Han tror att fler är sjukskrivna för att arbetslivet har förändrats.

Kommuner och landsting försökte spara mycket pengar i mitten av 1990-talet. De ville inte ha så många anställda. Många människor blev arbetslösa, och de som arbetade fick göra flera människors arbete. Därför är deras arbeten stressigare nu.

- Man vet att människor blir sjuka av för mycket stress. Och man vet att arbetet har blivit stressigare inom kommun och landsting. Det är också där som sjukskrivningarna ökar mest, säger Olof Bäckman.

Myndigheterna försöker göra så att fler börjar arbeta. Deras mål är att bara hälften så många ska vara sjukskrivna 2008. Därför har försäkringskassan en kampanj mot fusk med sjukskrivningar. Olof Bäckman tycker inte att kampanjen är bra.

- Sjukskrivningarna ökar inte för att folk fuskar, säger han.

Amelie von Zweigbergk arbetar på Riksförsäkringsverket. Hon arbetar med försäkringskassans kampanj. Sesam frågade Amelie von Zweigbergk om folk fuskar med sjukskrivningar mer nu än förr. Hon tror inte att fler fuskar medvetet, men hon säger att fler tycker att man kan sjukskriva sig fast man egentligen inte är sjuk. Men det finns ingen undersökning som visar att det är så.

Riksförsäkringsverket har också räknat hur många som sammanlagt lever på bidrag. Med bidrag menar de sjukpenning, a-kassa, förtidspension och socialbidrag. Om man lägger ihop alla dessa, blir det ungefär lika många som tidigare. Kanske får fler sjukpenning nu, fast de tidigare fick förtidspension eller a-kassa. Men Riksförsäkringsverket säger att man inte kan veta om det är samma personer.

- De vet inte heller om fler tycker att man kan sjukskriva sig fast man inte är sjuk, säger Olof Bäckman.