Priset delas ut i Sveriges riksdag den 9 december, dagen före utdelningen av det traditionella Nobelpriset. Årets pristagare belönas för sitt arbete för mänskliga rättigheter, social rättvisa och en sund miljö. The Right Livelihood-stiftelsen är en politiskt och religiöst obunden organisation som arbetar med välgörenhet, men får varje år tillstånd att hålla prisceremonin i Sveriges riksdag.

- Jag är glad att vara här och fira The Right Livelihood. Demokrati måste byggas inifrån landet. Som individer kan vi bidra till ett bättre samhälle. Årets pristagare uppmuntrar och inspirerar oss andra, deras arbete gör skillnad. Den tid och ansträngning som de lägger in i sina drömmar och förhoppningar för oss steg för steg närmare en bättre värld, sa Maud Olofsson, c, under presskonferensen i riks-dagen.

Tanken med The Right Livelihood Award är att det ska vara ett komplement till alla priser och belöningar till forskare som arbetar utifrån en västerländsk kunskapssyn. Det ska ges till människor och grupper som försöker lösa världens stora problem, särskilt i tredje världen, och gärna med traditionell folklig kunskap som utgångspunkt.

Priset delas vanligen mellan fyra pristagare, varav en får ett hederspris. I år delades prissumman på två miljoner kronor mellan den ryska organisationen Memorial, Memorial heter egentligen The International Volunteer Public Organisation Memorial Historical Educational, Human Rights and Charitable Society. De arbetar i Ryssland och dess grannländer med att dokumentera historiska brott mot mänskliga rättigheter.

Bianca Jagger får priset för att hon använder sin kändisroll för att hjälpa exploaterade och utsatta människor. Raúl Montenegro hedras för sitt mångfaldiga och långsiktiga arbete inom lokala samhällen för att förhindra miljöförstöring och bevara naturresurser i Latinamerika.

Hederspriset ges till en person eller grupp som inte är i direkt behov av ekonomisk hjälp

för att fortsätta med sin verksamhet. I år går det till Swami Agnivesh och Asghar Ali

Engineer, två respekterade religiösa ledare i Indien som sedan 20 år tillbaka arbetar för social rättvisa och religiöst samförstånd.

- De senaste 36 åren har jag kämpat. 1968 lämnade jag mitt arbete som professor på University of Calcutta för att arbeta med och för de fattiga. Jag har suttit i fängelse 11 gånger, inte för att jag har stulit eller mördat, utan endast för att jag har givit en röst åt miljoner av människor i mitt land. Vi kan inte blunda för att det fortfarande i många länder, liksom i Indien, finns slaveri, fattigdom och hunger. Vi är alla människor och vi vill ha rättvisa, sa Swami Agnivesh under presskonferensen.

The Right Livelihood-stiftelsen grundades år 1980 av den Uppsalafödde Jakob von

Uexkull, en tysk-svensk filatelist. Han sålde alla sina värdefulla frimärken för att grunda ett nytt pris med syfte att 'hedra och stödja människor och organisationer som finner praktiska lösningar på mänsklighetens problem'. Precis som Alfred Nobel önskade han hedra personer vars arbete 'gjort mänskligheten den största nyttan'. Men han ansåg att

Nobelprisen numera ignorerar mycket av det arbete och den kunskap som är av avgörande betydelse för vår framtid.

- Det är en ära att få vara del av ännu ett års prisutdelning och se frukten av arbetet inom The Right Livelihood, sa grundaren under en presskonferens i Riksdagen dagen innan prisceremonin.

Att The Right Livelihood Award är ett alternativt pris märks när man jämför det med originalet.

Till skillnad från Nobelpriset delas The Right Livelihood-priset inte in i olika kategorier, andelen prismottagare som är amerikaner och européer är inte lika stor, kvinnliga pristagare samt organisationer ledda av kvinnor är mer vanligt. Tydligt är att kvinnans situation i många av de fattiga länderna runtom i världen är en angelägenhet som alla pristagarna anser vara en viktig fråga att lyfta fram och arbeta med.

- Kvinnor är offer i våra moderna samhällen och får ofta vara bihang till männen. Vi måste kämpa mot denna orättvisa. Även för mig som muslim är det viktigt att kvinnan lyfts fram mer, sa Asghar Ali Engineer under presskonferensen.

Bianca Jagger, som själv arbetar mycket med kvinnor, barn och fångar, säger:

- Jag försöker att vara en röst till dem som inte har någon. Det finns tusentals och åter tusentals av kvinnor och barn som är smittade av hiv, särskilt genom handeln med människor. Det måste bli ett slut. Jag har min bakgrund i Nicaragua och jag lever och bor i den första världen. Hela mitt liv har jag ägnat åt att försöka bygga en bro mellan dessa världar.

Gäster som är med under prisutdelningen i riksdagen är, förutom pristagarna, mottagarländernas ambassadörer i Sverige och parlamentariker som representerar de svenska politiska partierna. Juryn består av internationella representanter med erfarenhet av internationella relationer, global utveckling och med kunskap inom miljöfrågor. Från Sverige har Mariann Ytterberg, parlamentariker och Kristina Svensson, ambassadör i Zimbabwe deltagit.