Myndigheter brister i arbete med våld mot kvinnor
Mäns våld mot kvinnor handlar om kön och makt, men myndigheterna arbetar sällan enligt det perspektivet. Det konstaterar den arbetsgrupp som har utrett kvinnofridsuppdragen. Eva Lundgren, professor i sociologi, menar att bilden av Sverige som ett jämställt land gör att vi tror att det är avvikande, psykiskt sjuka män som står för våldet.
Ökade ansträngningar i det förebyggande arbetet, utökat samarbete mellan myndigheter och satsning på fortbildning inom rättsväsendet, social-tjänsten och hälso- och sjukvården. Det var några av de uppdrag berörda myndigheter fick i samband med kvinnofridsreformen i mitten av nittiotalet. Utredningen om kvinnofridsuppdragen tillsattes av regeringen i syfte att utvärdera dessa uppdrag. I måndags kom betänkandet Slag i luften. Det visar att de flesta myndigheter brustit i sitt arbete med mäns våld mot kvinnor.
Utredningen riktar stark kritik mot frånvaron av könsmaktsförståelse. När kvinnofridsreformen kom ändrades synen på mäns våld mot kvinnor. Våldet kopplades till kön och makt, i stället för att som tidigare, handla om avvikelser hos enskilda män. Men svenska myndigheter har, enligt utredningen, svårt att hålla sig till denna syn på mäns våld mot kvinnor. Detta skapar problem, menar man, då en könsneutral syn på våldet osynliggör grunden till mäns våld mot kvinnor - det ojämställda samhället.
På ett seminarium i Ordenshuset i måndags diskuterades könsmaktsförståelse. Eva Lundgren, professor i sociologi på Uppsala universitet menar att bilden av Sverige som ett jämställt land ställer till problem i arbetet och förståelsen kring mäns våld mot kvinnor.
- Hur ska vi förklara våldet? Det måste vara de avvikande som står för det, eftersom vi lever i ett jämställt Sverige, säger hon.
Eva Lundgren berättar hur synen på den misshandlande mannen förändrats över tid. Från den utslagne, socialt avvikande mannen, till den psyksjuke, den alkoholiserade, till den kulturellt avvikande - han som kommer från en annan, patriarkal kultur. Hon menar att denna avvikelsesyn utnyttjas av individuella män som misshandlar, och så länge det endast är avvikande män som står för våldet, behöver inte män som grupp ta något ansvar.
Maud Eduards, professor i statsvetenskap på Stockholms universitet, pratade om betydelsen av att politisera mäns våld mot kvinnor.
- Män vill inte bli utpekade som grupp. I media skriver om kvinnor som misshandlas eller våldtas. Ibland står det att det var ungdomar eller en person som gjorde det, men det står väldigt sällan att det är en man, säger hon.
Hon ser allvarliga problem med att män är en obenämnd, icke könad kategori. Våldsproblematiken riskerar på så sätt att reduceras till kvinnors politiska ansvar. Det kommer att handla om våld mot kvinnor, inte mäns våld mot kvinnor, menar hon. Maud Eduards tycker att regeringen tar för lite ansvar när det gäller mäns våld mot kvinnor, att de inte vågar lägga något ansvar på männen.
- Störst legitimitet får regeringen om de pratar könsneutralt till en allmänhet. Om staten tar parti för kvinnor uppstår ett massivt manligt motstånd, säger hon.
Maud Eduards anser att staten aktivt måste medverka i den könspolitiska processen. Att mäns våld måste politiseras ser hon som en förutsättning. Mäns våld mot kvinnor måste kollektiviseras och kopplas till makt.
- Alliansen stat - man måste brytas om någon förändring ska kunna ske, menar hon.