Information från Stockholms luft- och bulleranalys visar att partikelhalterna är riskabelt höga på flera gator i Stockholm. Från och med den 1 januari 2005 får normen 50 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn inte överskridas fler än 35 gånger per år. På Norrlandsgatan har gränsen redan överskridits 21 gånger och på Hornsgatan 18 gånger.

Partiklarna har både akut och kroniskt påverkan på hälsan.

I Stockholms län har ansvaret för att miljökvalitetsnormen ska uppfyllas och värdena sänkas delats upp mellan många. Kommunerna i länet, Vägverket, Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Stockholm är några av parterna. I december 2005 ska partikelhalterna ha sänkts så att gränsvärdena klaras. Men ansvarsfördelningen är oklar.

- Vi som jobbar med frågan tycker att det är svårt när man inte vet vem som har ansvar för vad, säger Jarmo Riihinen, avdelningsingenjör på miljöförvaltningen i Stockholm.

Jesper Johansson på Länsstyrelsen menar att åtgärdsprogrammet saknar konkreta åtgärder.

- Vi vet att vi inte kommer att klara miljökvalitetsnormen för det här året. Vi måste jobba med åtgärder som fungerar bättre på lång sikt, säger han.

Jesper Johansson jobbade tidigare med projektet 'Renare luft', som syftade till att komma fram med åtgärdsförslag mot den höga partikelhalten.

I det lade Länsstyrelsen störst vikt vid information om odubbade vinterdäck. Dubbade vinterdäck är den största orsaken till den höga halten partiklar i luften.

Om informationen inte skulle nå fram föreslog Länsstyrelsen lagstiftning som skulle möjliggöra en avgift för dubbade däck eller en subvention för odubbade vinterdäck. Projektet lades ner i juni 2004, då regeringen skickade ut sitt åtgärdsprogram. I det färdiga åtgärdsprogrammet fanns inte någon av Länsstyrelsens punkter med på programmet. Det som fanns kvar var informationen.

- Information är så klart bra, men inte tillräckligt. Det är de ekonomiska styrmedlen som är de mest effektiva, säger Jesper Johansson.

Att det är de konkreta och mest effektiva åtgärderna som saknas i programmet tycker även Göran Westberg på Gatu- och fastighetskontoret.

- Regeringen satte de kommunala åtgärderna först och säger att de ska återkomma om statliga åtgärder, som till exempel lagstiftning. Det hoppas jag, för som det är nu är vi begränsade i arbetet, säger han.

Regeringen har tillsatt en särskild utredare som ska analysera åtgärdsprogrammet. Ett uppdrag som ska redovisas senast den 31 oktober i år. Lena Gipperth heter utredaren som ska undersöka vilka förutsättningar som finns för att uppfylla miljökvalitetsnormer.

- Jag instämmer i kritiken som finns. Huvudproblemet med det nuvarande programmet är hur det är skrivet. Det måste bli tydligare. Vem som är ansvarig för vad är

oklart, säger Lena Gipperth.

Gisela Köthnig, departementssekreterare på miljödepartementet, tycker inte att det aktuella programmet är så otydligt.

- I åtgärdsprogrammet står vad som ligger på myndigheter och kommuner att göra. Det står också vad vi på regeringsnivå ska gå vidare med.

- Vi har pågående utredningar om miljöbalken och plan- och bygglagen som ska vara klara i sommar. I oktober ska Lena Gipperth rapportera till oss. Innan utredningarna är klara vill jag inte uttala mig om vad vi eventuellt ska förändra eller förenkla i åtgärdsprogrammet, säger Gisela Köthnig.