Valet till Sametinget äger rum den 15 maj och är det fjärde i tingets tolvåriga historia. 31 ledamöter till Sametingets högst beslutande organ, plenum, ska väljas. Samelandspartiet är i dag det största partiet med flest mandat. Näst störst är Jakt- och fiskesamerna.

Inför årets val gjorde Sameradion en väljarundersökning. Den visade att Jakt- och fiskesamerna kan bli det största partiet med 10 mandat, följt av Samelandspartiet och Skogssamerna med 6 mandat vardera.

- Väljarna har upptäckt oss. Vi har kört en rak linje hela tiden med ett partiprogram som är enkelt, utan oklarheter och bygger på demokrati, säger Håkan Jonsson, partiledare för Jakt- och fiskesamerna.

Lars Anders Baer, Samelandspartiet, ordförande i sametinget, är inte förvånad över att opinionssiffrorna pekar åt Jakt- och fiskesamernas fördel.

- Jakt- och fiskesamerna är ett populistiskt parti som fiskar i alla vatten om man så säger och där vi har hamnat lite utanför. Vi är ett tråkigare parti än Jakt- och fiskesamerna. Men vi hoppas att vi kommer att få respons på det arbete vi lägger ner på den vardagliga basen. Vi är inte ett publikfriande parti, säger han.

Fast Lars Anders Baer påpekar att opinionsundersökningarna inte behöver stämma.

- Under det förra valet fick vi 19 procent av rösterna i opinionsundersökningarna medan vi i valet fick 31 procent. Så det kan svänga ganska rejält.

Jakt- och fiskesamernas huvudfrågor är samiska rättighetsfrågor som berör markrättigheter, vatten, jämställdhet och demokrati.

- Alla samers lika rätt till land och vatten, helt enkelt. Inte som i dag, att bara de som föds in i en familj som är renägare har rätt till mark. Där vill vi göra förändringar, säger Håkan Jonsson.

Den viktigaste punkten för Samelandspartiet är 'att leva och bo i Sapmi'.

- Vi ska öka sysselsättningen i skogarna och fjällen. Folk ska kunna arbeta där och ha en inkomst. Att vi kan utnyttja våra egna resurser och få en fungerande samisk ekonomi, säger Lars Anders Baer.

Rätten att få rösta i valet har den som uppfattar sig som same och har eller har haft samiska som språk hemma. Det går också bra om dina föräldrar, far- eller morföräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet eller om en förälder är upptagen i röstlängden. Det krävs också att du har fyllt 18 år. I årets val har 7 179 rösträtt men det finns betydligt fler samer än så, drygt

20 000.

Många protesterar mot att rösträtten är kopplad till det samiska språket. DN publicerade den 1 maj en artikel där flera samer ifrågasatte språkkriteriet. Jonny Rubertsson säger till DN att han tycker att det är fel att ha det kravet när man samtidigt inte kan ge utflyttade samer språkundervisning.

Sametinget i Sverige inrättades 1993 efter beslut av Riksdagen. Samerna hade stridit för ett folkvalt organ med hög grad av självbestämmande. Men staten var inte beredd att gå längre än till ett samiskt organ med begränsat inflytande. Man kan jämföra sametinget med en kommun. En kommun har dels lagstadgade skyldigheter att sköta äldrevård och skola och så vidare samt en folkvald del i form av kommunfullmäktige och kommunstyrelse.

- Men sametinget är inte en del av det svenska folkstyret i enlighet med grundlagen som en kommun är. Så i dag står vi mitt i mellan, säger Lars Anders Baer.

Han säger att de till viss del känner sig begränsade av det faktum att myndigheten är ett rådgivande organ till regeringen. Men regeringen föreslår nu fler uppgifter för Sametinget. Bland annat vill regeringen att sametinget ska få avgöra medlemskap i sameby och ta hand om rennäringsfrågorna.