Gräsplaner brukar vara i dåligt skick tidigt på våren och sent på hösten. Därför byggs konstgräsplaner på allt fler platser. Bara inom Stockholms kommun finns uppemot ett tiotal konstgräsplaner och tiotals nya anläggningar planeras.

Även elitlag spelar på konstgräs. Bland annat har Umeå IK och Hammarby i damallsvenskan konstgräs på sina hemmaarenor. Även Elfsborg, GIF Sundsvall och Gefle i herr-allsvenskan spelar på konstgräs.

De första konstgräsplanerna på 1970-talet fungerade inte tillfredsställande. De var för hårda och bollen studsade högt. Fortfarande på 1980-talet var det problem med planerna och spelarna kunde få brännsår av att glidtackla.

Numera har man dock lyckats få fram planer som fungerar tillfredställande.

Men en sak som kommit i rampljuset först på senare tid är miljö- och hälsorisker med konstgräsplaner-na. Gummikulorna i planen, som ska dämpa studsen, är tillverkade av gummigranulat från återvunna bildäck. Begagnade bildäck innehåller bland annat miljöfarliga ämnen som polycykliska aromatiska kolväten, ftalater och zink.

De förstnämnda finns i så kallade högaromatiska oljor och klassas som cancerframkallande.

Efter att frågan uppmärksammats anger nu Kemikalieinspektionen att de ska inleda en dialog med Svenska fotbollförbundet om konstgräsplanerna.

- Detta är en ny fråga för oss. Vi har kunskap om ämnena men inte om hur mycket spelarna exponeras och hur mycket som finns i konstgräsplanerna, säger Christina Rudin Snöbom på kemikalieinspektionen.

Elfsborgs Hans Berggren menar att spelare kan få i sig bitar av gummimaterialet:

- Ja, det händer nog rätt ofta. Det sätter sig lite överallt, i sår och i ögonen. Det händer väl även att vi sväljer gummibitarna, men det är inte så mycket, sa han till Sport-

Expressen nyligen.

Även idrottsförvaltningen i Stockholm vill minska miljö- och hälsoriskerna med konstgräs och tänker agera främst när det handlar om byggande av nya planer:

- Vi har som målsättning att inte lägga ut granulat från återvunna däck på de nya konstgräsplaner som byggs. När det gäller de äldre planerna är de farliga ämnena antagligen redan urlakade, säger Elvy Löfvenberg på idrottsförvaltningen i Stockholm.

- Men vi följer Naturvårdsverkets riktlinjer för förorenad mark, och vi måste ha granulat av något slag.

Ett problem är att det inte finns några svenska tillverkare och därför är det svårt för idrottsförvaltningen att veta vad som finns i materialen. Nytt gummi är också mycket dyrare än återvunnet.

- Det är 10 till 15 gånger dyrare, men det är det värt, menar Elvy Löfvenberg.