en man har snott en kundvagn

jag har snott en bil

den är 3 centimeter lång och blodröd

kan köra i 70 kilometer i timmen

men det vet bara jag

nära vårat hus bor en familj med tre barn

det äldsta har oproportionerligt stort huvud

de andra två är blinda på varsitt öga

ska jag dö vill jag dö på rygg

med blicken fäst i den enda evighet vi kan sätta ord på

på torget sitter en man med bara en vante

trots att vintern blåser in från havet

han röker billiga cigaretter och berättar att Stadsmissionen bjuder på julmat

klockorna slår tre slag i kör

jag ligger utanför en kyrka på ett berg

härifrån är människorna små som tennsoldater

ingenting är vad det ser ut att vara

jag sparkar på en gatsten

av misstag ramlar den nerför en trappa

den landar i en hög av andra gatstenar som jag inte har sparkat på

det är väl det som kallas allmänmänsklighet