27 000 löper Lidingöloppet
1965 avgjordes tidernas första Lidingölopp. Lars Nordin var en av deltagarna. I dag firar arrangemanget 41 år - och Lars sitt 41:a raka lopp.
- Jag har aldrig gått in i väggen. Jag springer nog för sakta för det, säger han med glimten i ögat.
Lars Nordin påstår själv att han är en 'glad motionär' som mest sysslar med orientering.
Med sitt stillasittande yrke som programmerare på Föreningssparbanken säger han sig behöva röra på sig på fritiden. Och ingen kan ställa sig på tvären inför det konstaterandet.
- Att träna inför Lidingöloppet har blivit en god vana. Drömmen är att springa en solig, härlig höstsöndag med fina höstfärger och gott om syre i luften. Man känner att krafterna finns och att man kan springa som på moln. Fast det händer inte alltid. Ibland är det regnigt och kallt och ofta får man slita i backarna på slutet, säger Lars Nordin med ett leende.
I dag är han 61 år och tar 'ett år i
taget'.
- För 40 år sedan orkade jag springa hela loppet. För tio år sedan klarade jag av loppet under tre timmar. Nu är jag glad om jag tar mig runt 30 kilometer inom maxtiden.
Hans personbästa noterades 1969, då mållinjen passerades på 2.15,31. Men det allra roligaste loppet, enligt Lars, var fjolårets.
- Vid Kyrkviken stod min fru, Ingegerd, och hejade. Och vid
Lidingövallen möttes jag av Christina (kusin) och hennes familj från Ludvika. Alla vi träffades vid målet sedan. En del av tjusningen med loppet är att man kan träffa många goda vänner.
Lidingöloppet är världens största terränglopp. Varken Rennsteiglauf i Tyskland eller Ecross i Finland kommer i närheten av att kunna konkurrera. Löpare från 25 olika nationer deltar i årets lopp.
Många finländare, norrmän, danskar, tyskar och ester har anmält sig. Totalt lär uppemot 27 000 personer komma till start.
- Vi hade som många andra motionslopp en stor 'boom' i början av 1990-talet. Antalet dalade något i slutet av 90-talet för att sedan öka igen de senaste tre åren, berättar Mattias Söderberg i arrangörsstaben, som även kommer att agera speaker under helgen.
Mr Lidingöloppet, Lars-Eric Dahlstedt, säger att dagens Lidingöloppet är mer ett parklopp än en terrängtävling.
- Ja, i jämförelse med det första loppet som till största delen gick på betydligt smalare bana, med en hel del stenar, sly och högt gräs i banan. Men redan det andra året gjordes stora förbättringar av underlaget, vilket har fortsatt genom åren, främst genom kommunens försorg.
Däremot ska sägas att banan inte är något parklopp vad gäller kuperingen. 60 procent av årets bana är densamma som första året.
Vilka långt gångna visioner har ni med Lidingöloppet?
- Vi kan inte ta in hur mycket folk som helst. Vi har i dag ingen uttalad övre gräns för deltagarantalet, men att någon gång likt Vasaloppet kunna säga: 'Nej, det är fullt. Välkommen nästa år!' vore ju att nå toppen, svarar Mattias Söderberg.
Lars Nordin kommer dock, med största sannolikhet, för alltid att ha en given plats i startfältet.
- Vad som driver mig? Tja, vi är ju fyra stycken kvar som sprungit 30 kilometer i alla år. Vi önskar varandra lycka till. Ibland kan vi även ha sällskap under loppet, fast Roger Antonsson, Solvikingarna, är överlägset bäst. Han brukar klara tider runt 2.25. Det är jättebra i hans ålder.
Vilken tid hoppas du själv kunna springa in på?
- Ungefär som förra året. Då hade jag 3.28, säger Lars Nordin.