Prioritera friskfaktorerna!
Nästan dagligen får vi i media läsa om hälsorisker med det ena eller det andra. Det senaste jag läst är att vi vegetarianer kan få näringsbrist om vi bara äter salladsblad, tomater och morötter. Vilken nyhet! Vem som helst bör ju förstå att det är nödvändigt att komplettera grönsakerna med exempelvis bönor och nötter som ger proteiner och mineraler. Men forskarna jobbar på med sina mycket detaljerade studier och media lyfter sedan tacksamt fram allt som kan intressera läsarna, vilket gör att listan med rön om allt som kan vara ohälsosamt blir allt längre. Till slut blir man som lekman bara trött: finns det över huvud taget något man kan äta eller göra utan att riskera att få cancer eller någon annan allvarlig sjukdom?
I forskningen - och framför allt i media - läggs stort fokus på riskfaktorer för olika sjukdomar, men det är inte så ofta som det talas om friskfaktorer, saker som gör att människor håller sig friska. Visst har det propagerats för att folk ska äta mer frukt, grönsaker och fibrer, men det är sällan som sådan kunskap får något större utrymme i media. I stort är det nog så att samhället inte är särskilt bra på att uppmuntra till en hälsosammare livsstil.
Fysisk aktivitet betraktas allmänt som en klar friskfaktor. Förutom att träningen ger bättre fysisk kondition och motverkar övervikt bidrar fysisk aktivitet även till bättre mat- och sömnvanor.
Men de flesta i vårt samhälle rör på sig alldeles för lite vilket kommer att ge svåra folkhälsoproblem om inget radikalt görs. En del positiva saker har hänt under senare tid - bland annat är det numera inte så ovanligt att arbetsgivare tillåter viss motion på arbetstid. Men de som deltar i friskvårdsaktiviteterna är sällan de som behöver det mest. Och samtidigt som det bedrivs kampanjer för att människor ska röra på sig blir samhället bekvämare så att vi får mindre behov att spontant röra på oss. Det blir till exempel allt vanligare att man kan uträtta saker med hjälp av internet - man kan bland annat handla, boka biljetter och ordna diverse saker via nätet. Men samtidigt som det förenklar livet för oss innebär det att vi får färre skäl att promenera.
För dem som inte är benägna att idrotta är promenader och cykling meningsfull och tidseffektiv motion. Och det krävs inte några stordåd. 30 minuters fysisk aktivitet per dag ger en positiv hälsoeffekt - även om man delar upp den dagliga halvtimman på flera kortare aktivitetsperioder. Det innebär också att det rimligen är bättre att resa kollektivt än att åka bil. Som kollektivtrafikant måste man ju gå till och från stationer och hållplatser, samt göra byten mellan olika färdmedel.
Ovanstående pekar på behovet av satsningar på gångtrafik, cykling och kollektivtrafik. Men i Stockholmsområdet planeras nu stora utbyggnader av nya trafikleder - till en början handlar det om Norra länken, och senare planeras utbyggnader av Österleden och Förbifart Stockholm (Västerleden).
I grunden handlar det om synen på vad som är en önskvärd utveckling. Alltför många vill att samhället ska satsa på ökad ekonomisk tillväxt och ökat resande. Men tillväxtivrarna tycks glömma konsekvenserna för miljön och vår hälsa.
Min tes är att det behövs mindre forskning kring sjukdomar och läkemedel och fler studier av vad som främjar en sund livsstil.
