Corrections Corporation of America och en del andra företag som specialiserat sig på att driva fängelser har fyrtiodubblat sitt aktievärde de senaste tio åren.

USA har proportionellt sett redan flest fångar i världen - sex till tolv gånger fler än i Västeuropa. Ändå blir de allt fler. På trettio år har antalet fängelser tredubblats och uppgår nu till över 4 800. Många av de nya byggs redan från början för att drivas av privata intressen.

För att riktigt kunna bedöma hela branschens tillväxtpotential måste man vara medveten om att det inte finns någon direkt koppling mellan utdömda fängelsestraff och kriminalitet. De senaste tjugo åren har antalet fångar fyrdubblats, trots att kriminaliteten stagnerat eller rent av minskat. Exempelvis överstiger inte svarta amerikaners konsumtion av droger deras andel av befolkningen (13 procent), men de utgör en tredjedel av dem som arresteras för narkotikainnehav och tre fjärdedelar av dem som döms till fängelse.

Var fjärde svart man kan räkna med att tillbringa minst ett år av sitt liv i fängelse. För vita män är oddsen en av tjugotre. Det finns alltså ett enormt antal potentiella fångar bland landets manliga vita befolkning. Om polis och domare behandlade vita som de behandlar svarta skulle minst femtio miljoner amerikaner fängslas någon gång under livet.

Nästan en tredjedel av den vuxna manliga amerikanska befolkningen - 30 miljoner människor - finns för övrigt redan i polisens register.

Men även marknaden för kvinnofängelser är mycket lovande. Sedan 1970 har antalet kvinnor som döms till minst ett års fängelse tolvfaldigats. Den som tror att en sådan prognos är orealistisk för att antalet kriminella skulle ta slut långt innan dess bör komma ihåg att det inte heller finns vetenskapliga belägg för att antalet fängelsedomar skulle påverka brottsligheten.

Däremot finns det ett fyrtiotal studier (från ett tiotal västländer) som visar på ett tydligt samband mellan situationen på arbetsmarknaden och antalet fängslade. Det finns till exempel en undersökning som visar att antalet fångar i Europa främst stiger i de länder där ojämlikheten är störst.

Och tittar man på den sociala situationen i USA finns det mycket som talar för att fångarna även i fortsättningen kommer att bli fler. På 20 år har de sämst avlönades köpkraft sjunkit med 20 procent. Det finns också proportionellt sett dubbelt eller tredubbelt så många fattiga i USA som i Västeuropa. Vart femte barn (vartannat svart barn) växer upp i fattigdom. Om ökningen fortsätter i samma takt som i dag kommer över fyra miljoner amerikaner att vara fängslade om tio år.

Den här utvecklingen kan förefalla politiskt orealistisk men det är svårt att se vad som skulle kunna vända trenden. Det amerikanska straffsystemet stöds inte bara av de inflytelserika bolag som bygger de nya fängelserna utan är också populärt bland allmänheten. Många nya fängelser placeras i mindre orter som blivit helt beroende av dem för sysselsättningen. Ett mäktigt fängelseindustriellt komplex som verkar för branschens intressen har vuxit fram.

Redan för nio år sedan var fängelseindustrin med 600 000 anställda landets tredje största arbetsgivare efter Wal-Mart och General Motors. I dag kan den mycket väl vara USA:s största arbetsgivare.

De politiker som förespråkar störst anslag till att bygga och driva fängelser kan räkna med ekonomiskt och politiskt stöd från fångvaktarnas mäktiga fackförening och företagen i branschen. I Kalifornien fick den tidigare guvernören ett bidrag på två miljoner dollar till sin valrörelse bara från fångvaktarnas fackförening. Kanske var det som tack för hans stöd till de nya hårda lagar ('Three strikes and you"re out') som införts i Kalifornien och andra delstater och som innebär att man tredje gången man döms för ett brott riskerar livstids fängelse. Ibland för sådant som inte ens skulle leda till åtal i Sverige.

Än så länge är det bara 6 700 personer som avtjänar mellan 25 års fängelse och livstid efter att ha dömts enligt dessa lagar, men det är värt att notera att nästan hälften av de dömda inte har begått något våldsbrott. 350 av dem har snattat. En ung man har fått 25 år för stöld av fyra kakor från en restaurang och en annan kommer att sitta fängslad livet ut efter att ha stulit en plånbok som innehöll 24 dollar.

Man skulle kunna tro att alla människor med egen erfarenhet av att vara fångar till slut skulle kunna utgöra en politisk kraft som riskerar att få amerikanska politiker att mildra politiken. Men risken är liten. Fyra miljoner amerikaner har i dag förlorat sin rösträtt för att de sitter eller har suttit i fängelse och deras anhöriga tillhör de sociala skikt som normalt inte röstar.

Man skulle kunna invända att privata investeringar i fångvården kanske är en bra affärsidé på kort sikt men att det i ett längre perspektiv är skadligt för samhällsekonomin att låta så många amerikaner vakta varandra. Men då tänker man inte på att många av dessa människor även skulle kosta pengar om de vore fria. För många av USA:s fångar har små möjligheter att få ett arbete. Sjuttio procent av dem är till exempel analfabeter och många är narkomaner eller psykiskt sjuka. Att göra dessa gångbara på arbetsmarknaden skulle kräva stora investeringar i skolor och sjukvård.

Ett par forskare har räknat ut att den amerikanska arbetslösheten skulle vara två procent högre än den europeiska om USA proportionellt sett hade haft lika många fångar som i Europa (under 18 av 20 år, 1974-1994). I fängelset är deras arbetskraft däremot intressant, eftersom de kan tvingas arbeta för 22 cent i timmen. Den amerikanska konstitutionens förbud mot slaveri gör ett undantag för fångar. Det innebär att verksamheter som annars skulle ha flyttat till tredje världen blir lönsamma i fängelserna.

Bara i Kalifornien omsätter fångarnas produktion 150 miljoner dollar om året. De tillverkar kläder, möbler, driver tvätterier, tar emot telefonbeställningar åt flygbolag och mycket annat. Ingen behöver heller bry sig om fackförbund eller sjukförsäkringar.

Många fängelser ökar också sin lönsamhet genom att ta betalt för toalettpapper, mat och annat. Fångar är troligtvis de enda amerikaner som är beredda att betala tre dollar i grundavgift för att få låna en telefon. Andra fängelser tillämpar en grundavgift för sina tjänster. Berks Community Jail i Pennsylvania låter till exempel sina fångar betala tio dollar per natt för login. Fängelseindustrin är en ytterst lovande branch.