Författare: Jan Myrdal

Bokförlag: Leopard

Jan Myrdal är lite som den flaska billigt rödvin jag glömde bort under trappan i många år. Den borde ha blivit vinäger men visade sig istället ha mått gott av att åldras. Egentligen är alla författarskap som vin. En del är fräschast i unga år, andra mognar sent. Inom matematiken uppnås de bästa resultaten av folk under trettio, men författare kan glädja sig åt att tillhöra den enda yrkeskår där det är möjligt att stå på topp när livet statistiskt sett närmar sig slutet.

Att Jan Myrdal tillhör de författare som tiden är vänlig mot märks i hans nya bok. Utifrån affischer som han och hustrun Gun Kessle har samlat in i Frankrike berättar han om europeisk stormaktshistoria och kampen om allmänhetens medvetande. Boken är indelad i tre delar. Den första berör tiden från fram till och med första världskriget. Den andra är från krigets och ockupationens Frankrike 1940-44, medan den tredje och minsta delen berör affischer från Mussolinis Republica Sociale Italiana 1943-1945. En del affischer är gjorda av välkända konstnärer som Henri de Toulouse-Lautrec men de flesta har mer anonyma upphovsmän.

Sälja krig som margarin är en vacker bok. Papperet, trycket, layouten: den är ett konstverk i sig själv. Det vore en välgärning om Leopard förlag också hade pengar att ge ut Myrdals Franska revolutionens bilder igen som bland annat det usla trycket hindrat från att komma till sin rätt.

I Myrdals författarskap är detta en udda bok: den är förbluffande odogmatisk. Myrdal är lika hård mot den europeiska vänstern som högern. Inte minst mot de vänsterpacifister som slöt upp bakom första världskriget. Det är nästan som om femtiotalets radikalpacifistiska Myrdal suttit vid datorn. Den vanliga agitatoriska retoriken har dämpats för en mer resonerande stil. Så är det i alla fall på ytan.

Vad är då budskapet? Att göra upp med föreställningen att god konst också skulle vara politiskt god. Ett exempel är Toulouse-Lautrecs antisemitiska bild Glädjedrottningen som visar en ung vacker kvinna kyssa en motbjudande judisk bankir.

Kanske är det inte så imponerande konstteori. Men resultatet har i alla fall blivit en av Myrdals mest intressanta böcker. Frågorna om huruvida man ens kan lita på demokratiska liberala regeringars information, vilka som är terrorister eller legala kombattanter känns märkligt aktuella. Och hur var det till exempel med de belgiska småflickorna som den brittiska regeringen helt säkert visste fått sina händer avhuggna av de otäcka tyskarna under första världskriget? Det är ingen slump att Sälja krig som margarin publiceras mitt under den amerikanska ockupationen av Irak.