Domstolsverket har på regeringens uppdrag utrett var en ny tingsrätt i Göteborg bör placeras. Förutom en allmän förfrågan på en lämplig plats, föreslog regeringen Hisingen som ett alternativ.
Efter remissbehandlingen av ärendet fick Domstolsverket ett kompletterande uppdrag som fokuserade på behovet av en tingsrätt i utsatta områden. Anledningen som uttrycktes är att 'statlig närvaro bedöms vara särskilt betydelsefull' i ett utsatt område. Denna gång nämns Angered som ett förslag och remissinstanserna ombeds jämföra vilken del av staden som är mest lämplig, Hisingen eller Angered.
Ingen av de tillfrågade remissinstanserna är positiva till att den nya tingsrätten hamnar utanför centrala Göteborg. Rikspolisstyrelsen påpekar att båda alternativen är lika illa när det gäller transport och säkerhet. Då är det mer lämpligt att placera en tingsrätt i närheten av häktet i de centrala delarna av staden. Vissa reagerar även på att den ska placeras i ett särskilt utsatt område. En av dem är tredje åklagarkammaren i Göteborg, som inte tycker att regeringen har klargjort på vilket sätt en tingsrätt kan vara betydelsefull för de båda stadsdelarna.
- Det finns ingenting att vinna på det här, säger chefsåklagare Niklas Sannerholm, som inte ser några fördelar i regeringens domstolsplaner, varken för ekonomin, säkerheten eller medborgarna. Risken finns även att de signaler som regeringen sänder ut kan uppfattas negativt.
- Jag tror inte att invånarna uppskattar statlig närvaro på det här sättet, säger Niklas Sannerholm.
- Tycker de att vi har så mycket kriminalitet här att de ska flytta hit en tingsrätt, undrar Haleme Kadere som har bott i Angered i tolv år. Hon och andra medlemmar i Stödnätet i Hammarkullen tycker att beslutsfattarna borde tänka på ett annat sätt.
- Folk har så mycket fördomar om våra områden, säger hon.
Haleme Kadere tycker att det känns tråkigt att en tingsrätt kan placeras i Angered eftersom området även utan tingsrätt ständigt förknippas med kriminalitet.
- De tänker att där det är kriminellt, där ska tingsrätten vara, säger hon.
Stig-Lennart Sundström är inblandad i en boendegrupp på Hisingen, där han har bott i tjugo år. Han tror att det kommer att bli ett störningsmoment för invånarna om tingsrätten placeras där. Han uppfattar det som att Hisingen är ett problem som ska åtgärdas.
- Jag ser inga fördelar för oss som bor här, säger han.
Inte heller länsstyrelsen kan bortse från att regeringen väljer att placera en repressiv verksamhet, nämligen en domstol, i utsatta områden. Länsstyrelsen befarar att det istället kan verka stigmatiserande och upplevas som utpekande av invånarna i området.
- Troligen vill regeringen att domstolen ska fungera som ett slags symbol för samhällsmakten, säger Rolf Hammarling på länsstyrelsen. Han tillägger att det är väldigt ovanligt att regeringen har synpunkter på var någonting ska ligga i en stad.
Han antar att regeringens syfte är att gynna de utsatta områdena, men samtidigt är sannolikheten liten att invånarna skulle erbjudas arbetstillfällen.
Rolf Hammarling ser ingen anledning till att just en domstol ska representera den statliga närvaron.
- Invånarna kommer inte i kontakt med domstolen förutom om de skulle ställas inför rätta, säger han.
Justitiedepartementet ska se över remissinstansernas synpunkter och fundera över hur de ska gå vidare. Tingsrättens betydelse för ett utsatt område är fortfarande oklar.
- Vi kan inte gå in och förtydliga det, man får läsa som det står, säger Martin Persson, regeringskansliets handläggare i ärendet.