Stockholms Fria

Nya kids i kvarteret

Kids of the Ranch är lika delar musik och konst. Allt flyter ihop och blir ett. Imri Sandström och Elin Mörkberg är aktuella med båda skiva och utställning.

I Malmö samsas Kids of the Ranch om telefonluren och Imri Sandström säger:
  - Det känns som om vi sitter och busringer!
De är hemma hos Elin Mörkberg, duons andra halva, för det är hon som bor i Malmö. Imri bor i Köpenhamn. Eller, egentligen bor hon i Umeå, men nu är hon på utbyte i den danska huvudstaden som en del av sin utbildning på konsthögskolan. Från Umeå kommer ursprungligen båda två, men under fyra av de fem år som Kids of the Ranch funnits har Imri och Elin bott i olika delar av landet. Nu är det slut med distansförhållande-band för det tar bara en timme med buss från Köpenhamn till Malmö.
- Men det har gått jättebra att ha ett band fast vi bor så långt ifrån varandra, berättar Elin.
- Vi skickar kassetter och brev med idéer till varandra och blir skitpeppade. Och så använder vi telefon och telefonsvarare. Om någon av oss får en idé ringer man bara den andra och sjunger eller plockar fram synthen, förklarar Imri.

Konsten är en central del i Kids of the Ranch. Gruppen har blivit en stor del av Imris skolgång, Elins teckningar pryder ofta bandets skivomslag och deras spelningar är performanceföreställningar som kanske tar plats i en liten koja de byggt. Eller så visar de sin videokonst. Eller kanske de dansar.
- All musik och konst har flutit ihop och blivit ett, menar Imri. Elin håller med om att saker och ting glider in i varandra:
- Vi har själva förändrats mycket under tiden. Vi har blivit mer sammansmälta. Från två enskilda kroppar till en.
- Som en Kids of the Ranch-varelse, tycker Imri.

Inför releasefesten för nya skivan Divine, på Galleri Verkligheten i Umeå, blev de tillfrågade om de samtidigt ville göra en utställning. Det ville de. Versions of Divine hade premiär samtidigt som skivan släpptes. Som namnet antyder är utställningen delar av och länkar inom Divine. Kids of the Ranch har gått in i sin egen produkt och utforskat vad de har skapat.
- När man har spelat in en platta är man väldigt peppad och det är kul om man får fortsätta arbeta med den. Genom utställningen har vi fått en förändrad syn på skivan, säger Imri. Vi har gått in i låtar, upptäckt länkar mellan dem, luckrat upp och bundit samman. Ett återkommande tema på Divine är narcissism och att få ägna sin produkt denna uppmärksamhet är ju detsamma.
En installation, en video, en större projektion och en musikvideo blev resultatet av djupdykningen. På releasefesten spelade även Cake on Cake och David Sandström, tillsammans med Oskar Sandlund, Kids of the Ranch-covers, versioner av Divine alltså.
- Det var väldigt gripande att höra deras tolkningar. Jag började nästan gråta, berättar Imri.
Det är väldigt roligt att intervjua Kids of the Ranch för det är mer som att tjuvlyssna när Imri och Elin sitter och pratar. Ibland säger de 'vänta ett tag, jag måste bara fråga Elin/Imri om jag kan säga så här' och så hörs rösterna mumla lite i bakgrunden innan de kommer tillbaka.
Nu när de är hos Elin är de på sätt och vis mitt i Kids of the Ranchs hjärta. Det är hemma hos Elin som bandet har spelat in alla sina skivor.
- Vi har väl aldrig varit bandet som går till replokalen varje onsdag, säger Imri. För oss är det mer en umgängesform. Vi hänger och spelar och allt vi gör runt omkring påverkar skivan.
- Vi åt klyftpotatis, halloumi, ruccola, körsbärstomater, oliver och äppellängd när vi spelade in Divine, berättar Elin.
- Och så tittade vi på John Waters film Hairspray, tillägger Imri.

Det var den filmen som inspirerade bandet till att göra låten och dansen Do the Spruce. Lättheten och styrkan i dansfilmens koreografi kändes fantastisk. Spruce betyder gran så det blir 'gör granen', precis som 'Do the Locomotion' eller 'Do the Twist'. Jag frågar hur dansen egentligen ser ut, för jag har varit så nyfiken. Elin och Imri börjar prata och förklara i munnen på varandra.
- Do the Spruce är den ultimata texten för där finns länkar till hela skivan, säger Imri. I den finns allt.
Och till sist får jag veta: Put your hands like a spruce - fingertopparna mot varandra, händerna som en triangel/Let it cruise and rise - händerna höjs uppåt, över huvudet/ Crashing through the skies - händerna går isär/ Eyes see - händerna täcker ögonen /wide - armarna rakt ut, kroppen som ett kors/and I - händerna som ett kryss över hjärtat.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Gubbrock i ny skepnad

I början av mars släpper Idde Schultz och Anna Stadling det gemensamma albumet Vägar Hem, en skiva med tolkningar av svenska låtar från 1970- och 80-talen. För de gamla rockgubbarna håller fortfarande, menar de.

Konstkortlek ska ge pengar till fond

I samband med utställningen Konstfeminism i Helsingborg producerades en kortlek med bilder av kvinnliga konstnärer. En fond för kvinnors framtida konstprojekt dit vinsten från försäljningen av kortlekarna ska gå har upprättats.

© 2025 Stockholms Fria