Debatt


Sevko Kadric
Fria.Nu

Därför firar jag internationella kvinnodagen

Det finns många anledningar att fira den internationella kvinnodagen. Sevko Kadric gör det för att han tycker att männen visat sig vara oförmögna att styra och hoppas att vi kan rädda vår värld om kvinnorna tar makten.

För 95 år sedan firades kvinnodagen för första gången. Kvinnor i hela världen ställde krav om jämställdhet. År 1975 kom FN med en resolution om kvinnodagen. Där står bland annat: 'Fred och samhällets utveckling är omöjlig utan att kvinnans samhällsposition utvecklas.' Från år 1911 till i dag ändrades kvinnas position mycket, men oron för vår överlevnad är lika aktuell nu som då.
Sedan Warszawapakten upplöstes har vi trott att terrorbalansen mellan stormakterna inte längre existerar och att faran för ett globalt kärnvapenkrig har försvunnit. Den allmänna uppfattningen tycks till och med vara att kärnvapen inte längre är ett problem. Men det visade sig att vi hade fel. Sydkorea har avslöjat att de producerar bomber, Ryssland, Kina, Indien, Pakistan, Israel... alla har sådana vapen, Iran är på väg. Samtidigt manifesteras klimatförändringar på ett skrämmande sätt: tsunami, fågelinfluensa, jordbävningar, översvämningar... men varför skriver jag om kärnvapen och klimatförändringar i samband med kvinnodagen?

Historien de senaste 2 000-3 000 åren är faktiskt en manlig historia. Den är i grunden ett uttryck för ett komplex män har gentemot kvinnor. Mannen visar sin underlägsenhet i form av krig, monoteistiska religioner med mera. Alla gudar hos monoteistiska religioner är 'han' (Gud, Allah, Buddha, Jehova).
* Judar börjar än i dag sin morgonbön med att tacka Gud för att han inte har gjort dem till kvinnor.
* Bibeln skapar henne av Adams revben, 'kropp av hans kropp för att tjäna honom'.
* Koranen anser henne vara en åker som mannen kan närma sig när han vill och hur han vill och göra sig själv en god gärning i livet.

Vår historia är en historia av krig. Mannen har färgat sig själv med sin osläckbara önskan att bevisa sin fysiska styrka och därmed kompensera sin biologiska underlägsenhet.
I romanen Da Vinci-koden skriver Dan Brown om den katolska inkvisitionen: hur den varnade världen för 'farorna med fritänkande kvinnor' och gav prästerskapet anvisningar om hur man letade upp, torterade och dödade dem.
Som häxor räknade kyrkan bildade kvinnor, prästinnor, zigenerskor, mystiker, naturdyrkare, de som samlade medicinalväxter och vilken kvinna som helst som hade en 'misstänkt stor förståelse' för naturens värld. Under 300 år av häxjakter brände kyrkan hela fem miljoner kvinnor på bål. Priset för och effekterna av en sådan utveckling är kända.
Vi ska också minnas att:
* världen allvarligt hotas av risken att de biologiska resurser som i dag grundar världens ekonomi (olja, gruvor, mineraler) försvinner,
* världens befolkning på ena sidan lever i överflöd, medan de på andra sidan dör av svält (bara i Indien dör fem miljoner barn av svält varje år),
* den religiösa fanatismen och rasismen växer, och att länder fortsätter med kärnvapenprov och dylikt.

En av de avgörande frågorna för mänskligheten är att kvinnan samtycker till att ta makten på jorden och tar civilisationens öde i sina händer och att mannen gillande avsäger sig det. Kvinnan ska då inte handskas med civilisationen på det sätt som mannen har gjort. Detta krav kommer att påverka samhället radikalt och är en nödvändighet. Vi måste se till att skapa ett nytt samhälle där kvinnorna har mycket större inflytande än i dag.
Därför firar jag kvinnodagen.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2024 Stockholms Fria