Informationscentralen Upplysningen har officiell invigning nästa vecka men har redan öppnat telefonlinjerna.
- I första hand vänder vi oss till personer vars anhöriga har psykiska problem, men vem som helst är välkommen att ringa och få information. En elev som behöver fakta till en uppsats kan till exempel vända sig hit, säger Jeanette Jonsson som är projektledare för Upplysningen.
Informationscentralen är ett samarbete mellan stadsdelarna Linnéstaden och Majorna, Psykiatri Sahlgrenska, Handikappförbundens samarbetsorgan och Göteborgs föreningscenter, och tjänsten är fri för alla göteborgare att använda. Jeanette Jonsson förklarar att projektet har två olika syften.
- Dels finns vi till för den som ringer. Vi svarar på frågor om psykiska sjukdomar, lämnar ut samhällsinformation, vidarehänvisar till stödföreningar och erbjuder kostnadsfri kurators- och psykologhjälp. Men Upplysningen fungerar även som arbetsträningsplats. En del av de som jobbar här är personer som själva har haft psykiska problem och är på väg tillbaka till arbetslivet, säger hon.
Någon liknande informationscentral finns inte någon annanstans. Däremot finns det en nationell hjälplinje i Stockholm som håller öppet på kvällar och helger.
- Men den har mer karaktären av akuthjälp, säger Jeanette Jonsson. De erbjuder inte besök hos kurator och psykolog som vi gör.
Jeanette Jonsson har jobbat inom psykiatrin i 25 år och menar att det finns ett behov av en sådan här telefonlinje eftersom närstående till psykiskt sjuka inte får det stöd de behöver. När läkarna riktar hjälp mot patienten blir anhöriga lätt bortglömda i processen.
- Dessutom tror inte jag att folk vet var de ska ringa när någon i familjen blir sjuk. Då kan de ringa oss och fråga, säger Jeanette Jonsson.

Upplysningen är en av elva projektsatsningar som pågår i Göteborgs stad och finansieras med statliga så kallade Miltonpengar. Det var efter ett flertal uppmärksammade våldsdåd för några år sedan, bland annat bilrusningen i Gamla stan och mordet på Anna Lindh, som regeringen hösten 2003 utsåg Anders Milton till nationell psykiatrisamordnare. Uppgiften blev att kartlägga var bristerna fanns inom psykiatrin och vilka behov som behövde tillgodoses.
Milton kom fram till att psykiatrivården präglas av otillgänglighet och resursbrist. Det är svårt för personer som frivilligt uppsöker hjälp att få den hjälp de behöver eftersom antalet vårdplatser är för få.
Ett annat problem som lyftes fram var bristfällig samverkan mellan olika vårdgivare, vilket bland annat resulterar i att personer med dubbel problematik, till exempel personer med psykisk ohälsa och drogmissbruk, har svårt att få den hjälp de har rätt till. Stel organisation och samarbetssvårigheter gör att varken psykiatrin eller socialtjänsten tar ansvaret. En psykiskt sjuk person med drogproblem kan avvisas av psykiatrin med uppmaningen att först söka hjälp för sitt missbruk. Och på samma sätt kan någon som söker hjälp för sitt missbruk få höra att han eller hon först måste söka hjälp för sina psykiska problem.

Röda tråden är ett projekt i Göteborg som försöker komma åt just det problemet genom att förbättra samverkan mellan kommunen och psykiatrin. 30 nya boendeplatser ska skapas för personer med dubbel problematik.
- Det här är en grupp människor som lätt faller mellan stolarna. All forskning visar att man måste bearbeta båda problemen samtidigt. Det fungerar inte att jobba med en sak i taget och därför är det svårt att hitta lösningar för de här personerna, säger Per-Anders Olsson som är en av projektledarna för Röda tråden.
Med projektet hoppas man kunna driva permanentboenden där verksamheten är utformad efter de boende och deras behov istället för tvärt om. Oavsett hur problematiken ser ut ska det finnas kunnig personal på plats.
- Ofta ligger fokus på verksamheten och det är bara brukare som passar in som tas emot. Vi vill fokusera på brukarna istället och anpassa verksamheten efter dem, förklarar Olsson.
Personal från psykiatrin och kommunen ska genomgå gemensam kompetensutveckling och utbildning för att förbättra samarbetet runt brukarna. Meningen är att psykiatrin ska vara integrerad i kommunens arbete.

En ytterligare tanke med projektet är att försöka kartlägga hur många personer det finns i Göteborg med flerbottnad problematik av det här slaget, vilka behov de har och vilka insatser som behövs.
Projektsatsningen är stor och kommer att innebära fyra boenden på olika håll av staden. Arbetet har pågått sedan oktober förra året men ännu vet man inte var boendena kommer att ligga eller när de kan invigas.
- Men eftersom det här är ett tvåårigt projekt så måste vi ju vara igång inom den tiden i alla fall, säger Per-Anders Olsson.