Gustav har flyttat hemifrån. Han har en egen familj och arbetar i staden som lärare. Ibland, bara ibland, hälsar han på Karl och Carina. Karl har drömmar. Förutom den om att Dolly Parton en dag ska dyka upp på gården fantiserar han om att bygga ett växthus. Ett växthus i storformat med en olivlund, med persikor och en risodling. Gustav ifrågasätter sin fars drömmar.

Carina fantiserar hon också, som de flesta tonåringar, men hennes tankar smärtar henne ibland hårdare än andras. Vad är det som tynger henne så? Karl vet inte, han tänker att det är en typisk far- och dotterrelation, en naturlig del i en frigöringsprocess mellan barn och förälder.
En dag i november år 2000 kommer sorgen till gården. Nu börjar ett nytt liv, en kamp mot den plågsamma sanningen. Människan hanterar sorg olika - Karl tar tag i att förverkliga sina drömmar och Gustav hjälper honom att nå dit.
Vi faller är Pär Östligs debutroman. Det är en skildring av den svenska landsbygden ur ett nutida perspektiv. Samtidigt speglar den hur en tragedi kan förändra människan. Plötsligt ifrågasätter man meningen med livet. Vad man kunde ha gjort annorlunda för att förhindra sådant som inte borde få hända.
Östlings språk flyter, det är trovärdigt och skulle man aldrig ha satt sin fot på en bondgård tidigare, bland kossor, höbalar och traktorer, får man ändå en klar bild framför sig.

När Karl blir tvungen att slakta avelstjuren Texas beskiver Östling det så precist att man ser tjursvettet stänka i kampen på väg mot att bli malt kött. Vad som också medför liv till romanen är dialogen, som är skriven på dialekt. Östlings exakta iakttagelser går rakt in.
När Karl tänker högt ute i ladan bland kvigorna gör han det med en beklagande stämma: 'Inte bra för henne å röke, inte bra alls. Såja, såja. Kom hit! Och kom med nå bätter förslag. Hon griner och slår i dörrar. Hon har det från mej, det vet jag väl.'
Äntligen får vi följa en vardag i en annan miljö än den i storstaden. Livet på landsbygden, bortom all asfalt och stress, men dit även lycka och sorg når. Pär Östling har nu visat oss den sidan av livet.