Med alternativ och komplementär medicin menas den typ av vård som inte är del av den naturvetenskapligt baserade skolmedicinen. Det kan handla om sådant som akupunktur, healing, kiropraktik, örtmedicinering och massageterapi. Men även om metoder från det psykologiska området, som exempelvis hypnos och meditation.
På grund av ett ökat allmänt intresse för alternativa behandlingsformer driver Stockholms läns landsting sedan en längre tid ett projekt inom området. Syftet är att arbeta fram en policy för hur en samverkan mellan landstingets hälso- och sjukvård och komplementärmedicinen kan se ut. Miljöpartiet har varit drivande i projektet.
- Numera är det en stor andel av stockholmarna som använder sig av komplementär medicin och många har uttryckt sin önskan om ett större samarbete mellan denna typ av vård och vanlig sjukvård. Det är också många som vill att det ska finnas högkostnadsskydd för vissa former av komplementär medicin, säger Charlotte Pruth, pressekreterare för miljöpartiet i Stockholms läns landsting.

På Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge i Stockholm är den alternativa vården mer utvecklad än på något annat sjukhus i landet. Sedan den 9 december förra året finns här ett nytt centrum där alternativ medicin och skolmedicin möts. På Osher centrum för integrativ medicin arbetar man med utveckling av kunskap från olika discipliner och traditioner, i syfte att komplettera den etablerade läkarvetenskapen.
- Integrativ medicin kan tillgodose behov som inte tillgodoses i den etablerade vården. Vi kan föra in fler metoder med vetenskaplig evidens men också avråda från sådant som inte har vetenskapligt stöd. Till exempel så kan vi visa hur vissa naturläkemedel kan interagera med annan behandling inom exempelvis primärvården, säger Mats Lekander, tillförordnad föreståndare för centret.
Erik, 53, är en av dem som får hjälp i form av alternativ vård på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Han lider av kronisk postoperativ värk i buken efter en omfattande transplantation för tre år sedan. Förutom höga doser stark opiatmedicinering som han fått i några år, har han i drygt en månad också fått hjälp genom hypnos.
- Jag hade sedan länge försökt få hypnos men problemet är att det finns få som behärskar metoden. Som tur är har jag nu fått en bra läkare och på den korta tiden fått oväntat goda erfarenheter. Metoden fungerar inte som scenhypnos, utan meningen är att man ska uppnå resultat genom självsuggerering, säger Erik.

Han anser att en stor del av den alternativa medicinen ska ha en given plats i vården, men att det också går att förstå skepsisen kring den.
- Att sätta gränserna är svårt. Det finns faktiskt tveksamma metoder också, så det är förståeligt att man tvekar att använda skattemedel åt hur flummiga saker som helst. Jag tycker att skolmedicinen ändå är alltför territoriell. Den bör absolut samverka mer med den alternativa, poängterar Erik.