När psykologistudenterna Malin Dahlström, Emma Wallin och Sara Nilsson granskade ett urval av den kurslitteratur som ingår i Uppsala universitet psykologprograms första två år, visade det sig att hbt-gruppen osynliggörs. Undantaget var de avsnitt om sexuell läggning, där homosexuella framställs som något avvikande som måste förklaras. Bisexuella nämns en gång i den litteratur som granskats, och transpersoner tas upp någon gång, men då som individer med olika syndrom.
- I kurslitteraturen plockas homosexuella män ut i specifika avsnitt som berör homosexualitet. Det finns inga liknande avsnitt om heterosexuella i några av böckerna som vi granskade och det tyder på ett heteronormativt synsätt, säger Malin Dahlström. Homosexualitet blir något avvikande, något som måste förklaras.
Författarna till granskningen anser att det både finns bra och dåliga delar i kurslitteraturen, men att det generellt finns ett osynliggörande av hbt-personer.
- Samma bok kan ta upp ett problem, men på nästa sida osynliggöra det igen. Det finns inget genomgående förhållningssätt i litteraturen, och det är en sak som vi reagerade mot, säger Emma Wallin.

Ett sådant förhålliningssätt är en förutsättning för att man som psykologistuderande får kunskap om och kan förstå hbt-personers specifika problem i ett heteronormativt samhälle. Annars kan man inte, som psykolog, utöva sitt yrke på ett fullgott sätt, utan riskerar att medverka ytterligare till ohälsa hos sina hbt-klienter, menar författarna.
- Det är viktigt att personen inte möts av oförstående och okunskap av mig som psykolog. Jag måste få kunskap i min utbildning som gör att jag kan hjälpa alla oavsett problem, säger Sara Nilsson.
Alla tre menar att det är viktigt att psykologutbildningen ger en de verktyg man behöver för att kunna hantera hbt-frågor i sin yrkesroll.
- En rapport från Folkhälsoinstitutet visar att hbt-personer har en utsatt position i samhället, och det måste jag som psykolog kunna hantera, säger Emma Wallin.

Författarna till granskningen hoppas att den ska leda till att man påbörjar en diskussion kring ämnet och att den ökar medvetenheten kring problemet.
- Jag ser granskningen som ett komplement till befintlig litteratur. Man kan läsa den parallellt med de andra böckerna de två första åren. Granskningen för in ett helt nytt perspektiv som jag hoppas att lärarna väljer att ta in, säger Anna Olofsdotter Lööv, jämlikhetsansvarig på Uppsala studentkår.

Erik Börjesson, prefekt på institutionen för psykologi, ställer sig positiv till att granskningen gjorts. Om den ska användas som ett komplement till den befintliga litteraturen finns det inget beslut om i dag.
- Jag har inte fått någon papperskopia på granskningen utan bara en pdf-fil, så jag har inte gått igenom den än. Jag har därför inte heller haft möjlighet att diskutera den med ledningsgruppen, men vi är naturligtvis intresserade av att nyttja det som är värdefullt i granskningen, säger han.