Avhandlingen Separationer och mäns våld mot kvinnor bygger på enkäter från 357 kvinnor som separerat eller genomgått en skilsmässa. 60 procent av kvinnorna hade utsatts för fysiskt våld av mannen de skilt sig ifrån.

Författaren till undersökningen, Hans Ekbrand, kom i huvudsak fram till tre slutsatser.

- Det första jag kommit fram till är att det i hög utsträckning går att förutsäga vilka män som kommer att använda fysiskt våld efter separationen. Jag har arbetat fram en riskbedömningsmodell, som tillsammans med kvinnans egen intuition ger en bra kunskap om vilka män som kommer att fortsätta använda våld efter en skilsmässa, säger Hans Ekbrand.

Till skillnad från polisens befintliga riskbedömningsmodell, Sara, kan Hans Ekbrands modell, som är en del av avhandlingen, användas av personal på kvinnojourer och brottsofferjourer, där man kommer i kontakt med kvinnor som utsatts för våld.

- Om man ska använda polisens modell måste man ha psykologisk eller psykiatrisk expertkunskap. Riskmodellen i min avhandling baseras på frågor som kvinnan själv kan svara på, säger Hans Ekbrand.

Det andra resultatet i avhandlingen visar att förhandlingarna i familjerätten påverkas om mannen använt våld. Bland föräldrar som kommer till familjerätten är det mycket vanligare att pappan använt våld än bland föräldrar som förhandlar på egen hand.

- Många mammor med erfarenheter av våld är rädda för barnens pappor, och ställer därför inte så höga krav som de skulle vilja när det gäller förhandlingen om vårdnad och umgänge med barnen. Ungefär hälften av de kvinnor som upplever rädsla under förhandlingsperioden uppger att de skulle ha ställt högre krav om de inte varit rädda för barnens pappa, berättar Hans Ekbrand.

Avhandlingens tredje slutsats är att familjerätten bör förbättra sina förhandlingsprocedurer i de fall där mannen använt våld mot kvinnan.

- Ofta visar det sig att kvinnan sänker sina krav, trots att hon fått prata med förhandlaren om sin rädsla. Familjerätten bör därför förbättra sina förhandlingsprocedurer så att de inte innebär orättvisa fördelar för de pappor som genom våld gjort mammorna rädda, säger Hans Ekbrand.

På Socialstyrelsen bekräftar man att det finns problem för kvinnor som blivit utsatta för våld när de kommer till familjerätten.

- Ofta kallas båda parter till gemensamma samtal. Om kvinnan då tar upp att hon blivit utsatt för våld riskerar hon att ställas i sämre dager än om hon håller tyst. Mannen kan säga att hon ljuger, och då står ord mot ord, säger Eva-Maria Frisack på Socialstyrelsen.

Hon berättar också att kvinnan har möjlighet att tala om för familjesekreteraren att hon utsatts för misshandel innan förhandlingarna börjar, och då kallas parterna till separata samtal om vårdnaden om barnen.

Hans Ekbrand menar att förhandlingsproceduren måste förbättras så att männen inte tjänar på att använda våld.

- Våld och hot ska inte löna sig, och kvinnorna ska uppleva en trygghet under förhandlingsperioden, säger han.