Fördjupning


René Heeskens
Stockholms Fria

Utrota fattigdomen med en global basinkomst

Vi lever i en rik värld med mängder av naturresurser och ekonomiskt välstånd. Men samtidigt finns också en miljard människor som lever i absolut fattigdom. Tusentals barn dör varje dag av hunger. Hur är detta möjligt? Det är en fråga jag ofta ställt mig själv. Som barn kunde jag aldrig förstå varför människor på ena sidan jordklotet lever i välstånd medan människor på den andra sidan svälter. Nu har jag en större förståelse för fattigdomens orsaker, men jag förstår fortfarande inte varför vi låter det ske.

Vi, de lyckliga medborgarna i de rika länderna, delar ett ansvar för fattigdomen i världen av många skäl. Även om vi ignorerar detta ansvar så skulle det vara osmart av oss att blunda. Vi lever i en värld som blir alltmer interdependent och där fattigdomen även påverkar oss. Den destabiliserar många länder och många flyktingar försöker att komma till Europa för att fly från sin desperata situation. Politisk instabilitet och ekonomisk desperation utgör också en grund för uppkomsten av fundamentalister. Vår miljö är ett annat skäl till varför vi borde ta ett ansvar för fattigdomen i världen. Så länge som det finns en avgrund mellan världens fattiga och världens rika kommer vi aldrig att kunna enas om effektiva internationella strategier för att motverka globala miljö- och säkerhetsproblem.

Medansvar, upplyst självintresse, men mest av allt mänsklig medkänsla borde motivera oss till handling mot fattigdomen. Om vi kan hindra eller förebygga att 16 000 barn under fem år svälter till döds varje dag så borde vi göra detta. Det är inte svårare än så. För omkring tio år sedan kom jag i kontakt med en idé som låter denna grundläggande känsla konkretiseras till ett politiskt förslag, nämligen att ge alla en global basinkomst. En holländsk artist, Pieter Kooistra, var den förste att lansera denna idé i en bok 1983. Han dog 1998. År 2000 tog jag själv initiativet till att grunda stiftelsen Global Basic Income Foundation (stiftelsen för en global basinkomst).

Men många saker kan ju göras för att avskaffa fattigdomen och varför ska vi välja just en global basinkomst som strategi? En orsak är att vi har försökt att avskaffa fattigdomen i decennier, men inte lyckats. Forskarnas uppskattningar tyder på att om nuvarande ansträngningar och strategier fortgår så kommer vi år 2015 fortfarande att ha mer än 800 miljoner människor som lever i absolut fattigdom, med mindre än en dollar per dag att spendera.

Regeringar och många olika organisationer utvecklar egna handlingsprogram och projekt för de fattiga. En annorlunda och mycket mer ambitiös approach skulle behövas. Varför inte helt enkelt ge pengarna direkt till de fattiga? De är de själva som bäst kan bedöma sina behov och prioriteringar. Vårt förslag är en global basinkomst på en dollar per dag år 2015. Det skulle vara en mäktig deklaration på mänsklig solidaritet och effektivt minska gapet mellan de rika och de fattiga.

Det är en vacker vision, men är den möjlig? Kostnaderna för att införa en sådan global basinkomst är höga, men det finns inga fundamentala hinder. En global basinkomst skulle ha en stor positiv effekt på utvecklingsländernas ekonomier. Den skulle också utgöra det första steget mot en social bas för den globala ekonomin. Hur mycket är vi beredda att investera för att säkra alla människor på vår jord ett värdigt liv? Hur mycket är vi beredda att satsa för att göra framtidens värld bättre än dagens? Det är en fråga vi alla borde ställa oss själva. Det är ingen svår fråga för dem som vet vad som står på spel.

Länktips: www.globalincome.org.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Resurser finns för att förverkliga idéerna

Det finns ett stort behov av att öka resandet med kollektivtrafik och det finns gott om idéer för hur det ska gå till. Även branschorganisationen för svensk kollektivtrafik har en offensiv attityd. Men för att lyfta resandet med kollektivtrafik krävs mångmiljardsatsningar och hittills har beslutsfattarna inte velat satsa tillräckligt på kollektivtrafiken.

Fria.Nu

Vanliga argument mot nolltaxa

Undertecknad har vid flera tillfällen försökt att via e-post och telefon nå Christer Wennerholm, styrelseordförande i AB Storstockholms Lokaltrafik. Syftet var att denne skulle få en chans att bemöta innehållet i artikeln om nolltaxa. Wennerholm har dock inte svarat vilket jag tolkar som att han inte vill kommentera texten. För att belysa frågan om nolltaxa på ett mer allsidigt sätt redovisas nedan vanliga argument mot nolltaxa i kollektivtrafiken.

Fria.Nu

Morötter för ökat kollektivt resande

I den första delen av argumentserien Kollektivtrafik för hållbar utveckling resonerar gästredaktör Jarmo Juhani Riihinen kring varför en väl utbyggd kollektivtrafik är viktig för såväl miljö som tillgängligheten i städerna.

Fria.Nu

© 2026 Stockholms Fria