Fria.Nu

Föda för gudar och godis för dödliga

År 1753 döpte Sveriges store botanist Carl von Linné kakaoträdet till Teobrama Cacao – latin för gudaspis. I dag ökar försäljningen av mörk choklad. Och den som köper en bit för smakens skull får ett helt knippe positiva hälsoeffekter på köpet.

Det var Columbus som under det sena 1400-talet förde hem chokladen till Europa. Då hade den exotiska nyheten redan brukats länge i vad européerna kom att kalla Nya världen, sannolikt hade kakaobönor nyttjats redan av olmekcivilisationen vars storhetstid dateras till mellan år 1 200-400 före Kristus. I den gamla världen blev chokladen, som sötades och smaksattes med vanilj, snabbt en populär dryck inom den europeiska aristokratin. Århundraden skulle förflyta innan choklad blev en angelägenhet för andra än samhällets eliter.

Bruket att tillverka chokladkakor och praliner är i sammanhanget förhållandevis nytt, yngre än 200 år.

De senaste åren har försäljningen av mörk choklad ökat kraftigt, världen över. I början av 2007 beräknade branschorganisationen Svensk servicehandel att mörk choklad stod för en fjärdedel av chokladmarknaden i landet, och trenden visar inga tecken på att ge vika.

– Premiummarknaden för chokladkakor har vuxit med 15 procent sedan föregående år, säger Anders Carne, informationschef på Marabou.

Till skillnad från till exempel i USA används inte hälsoargument i marknadsföringen av mörk choklad i Sverige.

Men de positiva hälsoeffekterna är givetvis inte mindre för den sakens skull. Claude Kollin, kirurg vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och en av grundarna till föreningen Chokladakademien, beskriver skämtsamt mörk choklad som ”en blandning mellan prozac och viagra”. Fast utan bieffekter.

– Det finns flera substanser i bra mörk choklad som påverkar kroppens belöningssystem, som fenyletylamin som är väldigt likt amfetaminmolekylen och binder sig till hjärnan på samma sätt så att många upplever att de blir pigga. Sedan smakar det väldigt gott och frigör kroppsegna endorfiner, allt detta ihop kan bidra till att choklad kan höja humöret. Det är också lustförhöjande. Det vidgar blodkärlen, och genom historien finns det anekdoter om att allt från Montezuma till Casanova ansett att det var ett starkt afrodisiaka.

En förutsättning för att kunna tillgodogöra sig chokladens hälsofrämjande effekter är att denna håller tillräckligt hög kvalitet, vilket kan översättas med att den ska vara så naturlig som möjligt. Kakaofett är i princip fritt från kolesterol medan billig mörk choklad kan innehålla tillsatta fetter.

Chokladen bör vara sötad med rå- eller rörsocker, inte raffinerat dito, och smaksatt med naturlig vanilj.

Mjölkchoklad kan inte konkurrera eftersom mjölken hämmar upptaget av flera hälsofrämjande substanser.

Claude Kollin påpekar att vissa av chokladens hälsoeffekter, som att den kan förebygga hjärt- och kärlsjukdomar, är vetenskapligt belagda medan det råder större osäkerhet om betydelsen andra. Själv konsumerar han gudaspisen för njutningens skull.

– Det finns mycket myter om choklad på hälsofronten, men det verkar inte finnas någon anledning att avstå bra choklad. Kanske är det till och med nyttigt för kropp och själ.

Fakta: 

Hälsoeffekter av mörk choklad:

Bra för tänderna – tanninerna i kakaon motverkar ett enzym som orsakar karies.

Ökar förbränningen – theobrominet i chokladen stimulerar kroppen att förbränna energi snabbare.

Naturligt afrodisiak – choklad innehåller fenyletylamin, en centralstimulerande substans som brukar kallas kroppens eget amfetamin. Ämnet produceras och utsöndras av hjärnan då vi är förälskade.

Kan motverka trötthet – mörk choklad är rik på antioxidanten polyfenol vilken enligt amerikanska studier kan höja halten av signalsubstansen seratonin, vilken i sin tur motverkar trötthet.

Bra för hjärtat – studier visar att polyfenoler också kan inverka förebyggande på kardiovaskulära sjukdomar. Kakao bidrar även till att sänka kolesterolhalten i blodet.

Claude Kollins egna chokladtips:

Valrona (Frankrike), Michel Cluizel (Frankrike), Domori (Italien), Amadei (Italiens) Chocovic (Spanien)

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Luftföroreningar kan ge låg födselvikt

Barn till mödrar som bott längs större trafikleder under graviditeten har lägre födslovikt. Kvävedioxid och sotpartiklar från bilavgaser är bovarna i dramat enligt en ny amerikansk studie.

Fria.Nu

Existentiell utbrändhet när kyrkans roll förändras

Var femte svensk präst ligger i riskzonen för att bli utbränd. Det menar Lennart Belfrage, doktor i religionspsykologi vid Uppsala universitet. Bakgrunden är de nya krav som det postmoderna samhället ställer på prästrollen. Anders Ekhem, kyrkoherde i Farsta församling, känner igen bilden av utsatthet men menar att förändringen i grunden är positiv.

Fria.Nu

Självmord på arbetsplatsen smittar

Självmord smittar. Om någon tar sitt liv ökar risken att närstående också gör det. Det gäller inom familjen. Och, visar ny svensk forskning, på arbetsplatsen.

Fria.Nu

© 2025 Stockholms Fria