Den omstridda lag som försvarsutskottet i veckan godkände har av kritikerna kallats ”Lex Orwell”, efter upphovsmannen till romanen 1984, den mest välkända dystopin om övervakningssamhället. Lagen ska ge Försvarets radioanstalt, FRA, rätt att bedriva signalspaning mot den kabelburna telefontrafik, e-post och faxmeddelanden som passerar ut eller in över landets gränser. Även konstitutions- och justitieutskotten har i yttranden till försvarsutskottet godkänt lagen.

Spaningen ska bedrivas i jakt på ”yttre hot” – en ändring från den tidigare formuleringen ”yttre militära hot” som ska avspegla ett förändrat säkerhetspolitiskt läge i omvärlden. På köpet kommer också en mängd internettrafik inom landet att övervakas eftersom den går via servrar i utlandet. Detta betyder i praktiken att privatpersoner som inte är misstänkta för brott kommer att övervakas, vilket lagens kritiker menar är ett grovt ingrepp i den personliga integriteten.

Det var också lagens integritetsaspekter som resulterade i att den sköts upp förra gången. Nu har fler regler till skydd för den enskildes integritet införts, och majoriteten i försvarsutskottet föreslår dessutom regeringen att införa ytterligare åtgärder till skydd för integriteten.

– Tyvärr är det så att världen inte alltid är en så trevlig plats som man kan önska. Regeringen har en skyldighet att skydda medborgarna mot yttre hot som terrorism och organiserad brottslighet som kan få väldigt svåra konsekvenser för landet, säger försvarsutskottets Karin Enström (m).

Oppositionspartierna reserverade sig dock mot utskottets beslut.

– Vi reserverade oss för att den personliga integriteten inte är tillräckligt utredd. Vi har inte diskuterat mer vad som krävs för att vi ska godkänna förslaget, vi trodde att regeringen skulle komma tillbaka till oss för vidare behandling men det har den inte gjort, säger utskottets ordförande Anders Karlsson (s).

Vänsterpartiet och miljöpartiet går längre och vill slopa lagen helt.

– För mig är det ganska självklart att om man bygger ett system som i princip kan övervaka alla medborgares mejl och mobiltrafik så kan man inte göra annat än att säga nej, säger Alice Åström (v). Det blir ett gigantiskt övervakningssystem och det finns inget krigsliknade tillstånd som jag tycker är det enda som skulle kunna motivera de här inskränkningarna i medborgarnas integritet.

Miljöpartiets Peter Rådberg vill skrota lagen dels av integritetsskäl. Dels också för att den föreslagna lagtexten inte uttryckligen förbjuder aktiv spaning, det vill säga spaning som inte söker efter särskilda begrepp i datatrafiken utan istället riktar in sig på särskilda källor.

– I lagen står det inget om att man inte får bedriva aktiv spaning. Då är det ganska uppenbart att de kan måla upp vilket hotbild som helst. Är det inte uttryckligen förbjudet kommer lagen naturligtvis att i framtiden användas mot enskilda eller organisationer.

Karin Enström oroar sig dock inte för att lagen ska få ett svagt parlamentariskt stöd till följd av reservationerna. Socialdemokraterna är i grunden för att ge FRA ett utökat mandat.

– Vi är överens om nästan allt, det är små detaljer som skiljer.