Livmoderhalscancer kan orsakas av bland annat humant papillomvirus, HPV, en virusgrupp som sprids genom sexuella kontakter. Det sprids lätt och de flesta infekteras med ett eller flera typer av viruset, men hos några försvinner inte viruset ur kroppen. I dessa fall har man sett att risken för cancer ökar.

Antalet fall av livmoderhalscancer i Sverige har minskat stadigt sedan 1970-talet. I dag drabbas ungefär 450 kvinnor varje år och dödligheten är drygt 30 procent. Ett omfattande screeningprogram med cellprovtagning är en starkt bidragande orsak till att cancerformen blivit mindre frekvent.

De vaccin som relativt nyligen tagits fram, och i Sverige säljs under namnen Gardasil och Cervarix, verkar mot två typer av papillomvirus. Skyddet är således inte heltäckande men skulle kunna rädda ytterligare liv. Socialstyrelsen har därför lagt fram ett förslag om att HPV-vaccin ska ingå i barnvaccinationsprogrammet och genom skolhälsovården ges till alla flickor i årskurs 5 och 6. I dag är vaccinet subventionerat för flickor mellan 13 och 17 år och kan fås till en kostnad av högst 1 800 kronor per dos.

Kraven för att ett vaccin ska upptas i barnvaccinationsprogrammet är höga. Innan man kan besluta om att införliva HPV-vaccin i programmet måste det bland annat noga utredas att inga negativa biverkningar förekommer, att det verkligen har effekt och att det finns en hög acceptans hos målgruppen, det vill säga barn och föräldrar. Men även andra faktorer som sjukdomsbörda och ekonomi ska beaktas. Anders Tegnell är chef för smittskyddsenheten på Socialstyrelsen:

– Det är en svår fråga och jag tror inte vi landar i något beslut förrän efter sommaren, säger han. Vi utgår från de kriterier som Socialstyrelsen tagit fram och bland dem finns ingen rangordning, alla är lika viktiga.

Ett stort antal instanser deltar i utredningsarbetet och myndigheten bearbetar nu de många och innehållsrika remissvar som kommit in.