Det var vid Lunds universitetssjukhus som den nu dömde kirurgen 2005 genomförde en operation som visade sig bli mer komplicerad än väntat. Läkaren lät patienten vara utan syretillförsel i nära två timmar, långt mer än det normala som är 30 minuter. Patienten drabbades av svåra hjärnskador som antogs vara orsakade av den utdragna syrebristen. Det var dock andra komplikationer som ledde till att patienten senare avled.

Läkaren hävdar att om han inte handlat som han gjorde skulle patienten ha dött på operationsbordet. Han har tidigare friats av en oenig tingsrätt men döms nu av hovrätten över Skåne och Blekinge till 80 dagsböter. Åklagaren hade yrkat på brottsrubriceringen vållande till grov kroppsskada, men rätten valde den mildare graden framkallande av fara för annan. Domen kommer sannolikt att överklagas till Högsta domstolen.

En patient som upplever sig ha blivit felbehandlad kan, själv eller genom anhöriga, vända sig till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, och göra en anmälan. HSAN och Socialstyrelsen beslutar sedan huruvida en varning ska utdelas. Vid allvarliga brott kan påföljden bli indragen legitimation.

Eva Nilsson Bågenholm, ordförande i Läkarförbundet, är kritisk till att fallet tagits upp som ett brottsmål.

– Anledningen till att vi har Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd är att det handlar om väldigt komplicerade frågor. De måste bedömas av personer som är insatta i hur sjukvården fungerar.

Kan det finnas en föreställning bland allmänheten att läkare får jobba vidare trots många varningar och att man därför inte har förtroende för HSAN?

– Ja, men är det bättre att de straffas? Hälso- och sjukvård är en riskfylld verksamhet där det kan gå fel, speciellt med väldigt sjuka patienter, och det kan folk ha svårt att förstå. Men vi går ju till jobbet varje dag och gör vårt yttersta för att hjälpa människor. Jag har pratat med yngre läkare som säger att de till exempel lägger in patienter för extra undersökningar eftersom de är rädda för att bli anmälda.

Åklagare Per-Ola Persson som drev fallet håller med om att det är komplicerat, men att det är åklagarmyndighetens skyldighet att väcka åtal om det föreligger misstanke om brott.

– Och det är ju inte lekmän och jurister som sitter och tycker, säger han. Den kompetens som behövs hämtar man in, jag vet inte hur många läkare vi har lyssnat på under processens gång.

Finns det risk för att läkare blir överdrivet försiktiga?

– Det har jag ingen uppfattning om, det får du fråga läkarna.