Debatt


Karolina Hagegård
Göteborgs Fria

Religionen är en privatsak

Replik av Karolina Hagegård på tidigare artikel i GFT 20/6

Maria Hagbergs artikel är skriven i en tongång som verkar mycket arg, och Alen Malik Crnalics hälsande på en kvinna genom att lägga handen på bröstet och buga, i stället för att ta henne i hand, jämförs raskt med att kvinnor skulle behöva dubbelt så många vittnen i en rättegång, eller straffas för att ha sex före äktenskap. Förmildrat endast genom meningen ”Det kan låta dramatiskt /ja, en aning!/, men ger man efter för religiösa krav kommer det snart nya krav.” Med samma resonemang kan vi lika gärna bura in snattare på livstid, för ger man efter för ett brott kommer det snart nya brott!...

Jag skulle vilja nyansera debatten lite, och försöka höja nivån genom lite problematisering. Låt mig börja med att citera bibeln: ”Du får inte ligga med en man som man ligger med en kvinna” (3 Mos 18:22) ”Om en man ligger med en annan man som med en kvinna, har de båda gjort något avskyvärt. De skall straffas med döden, skulden för deras död är deras egen.” (3 Mos 20:13) I dessa väl kända citat kan vi lägga märke till två saker. Den ena är att om de inte hade stått i bibeln, men jag i stället skulle ha skrivit så på min hemsida, då hade jag kunnat fällas för hets mot folkgrupp! Det andra är att det inte står något om kvinnor som ligger med kvinnor! Det är i själva verket genomgående för alla moseböckerna att lagarna riktas helt och hållet till män, utom när det gäller någon ytterligare inskränkning av kvinnornas frihet, eftersom kvinnor räknas som omyndiga och mest ett tillbehör till ”folket”, dvs männen.

 

Varför fälls då inte bibelutgivare för hets mot folkgrupp? Jo, som en (homosexuell, manlig) jurist förklarade på TV-nyheterna just när lagen om att räkna homosexuella som en folkgrupp kom: Det krävs att skrivelsen publicerats just i syfte att hetsa mot folkgruppen. I fallet bibelutgivare anser man att syftet är ett annat! Hm… Kan detta appliceras även på mannen som la handen på bröstet och bugade? Vad var hans syfte?

 

Saken är den att islam, liksom kristendomen, i sina religiösa texter innehåller en hel del som inte är förenligt med modern humanism och inställning till jämställdhet. Men vad Hagberg, och alla vi andra, bör observera, är att det finns en väldig mängd människor där ute, som är kristna eller muslimer, och som samtidigt är goda människor! Utifrån kan en religion verka inskränkt, hämmande och förtryckande, särskilt om man ser till dess texter som skrevs för ett antal tusen år sedan, men för den religiöse handlar det framför allt om något helt annat, nämligen kärleken till en gud (eller flera), och detta är något som knappast kan överskattas! Hagberg har rätt i att religion är en privatsak, men inte nog med det: Det är en privatsak som omfattar hela livet, och dessutom en existens därbortom! Att då hindras av en stat att utöva sin religion enligt sin övertygelse, innebär enorma inre konflikter för en människa. Ska hon t.ex. välja att sitta i fängelse nu, eller brinna i helvetet senare?... Flera mänskliga grupperingar, däribland Amnesty och FN:s folkrätt, har konstaterat att sådana val inte är rimliga att ställa människor inför, och därmed har man slagit fast att religionsutövning är en mänsklig rättighet.

 

Men om religionen då i sig kränker mänskliga rättigheter? Ja, då har vi ett problem. Jag är själv medlem i Amnesty, och jag stödjer kampen för att t.ex. avskaffa omänskliga straff och rättskipning som inte är förenlig med internationell standard. Jag skriver brev för att kvinnor dömda till stening för otrohet ska frias. Jag gör allt detta, men när det rör sig om religion är det av yttersta vikt att vi ständigt diskuterar och ifrågasätter vad som verkligen är en mänsklig rättighet, och ibland till och med vilken rättighet som är den viktigaste i den givna situationen. För det händer tyvärr att de står emot varandra. (Abortfrågan, som Hagberg nämner, är ju ett klassiskt exempel på detta: Rätten till liv, mot rätten till sin egen kropp och reproduktiva hälsa. Den som påstår att frågan är okomplicerad saknar insikt.)

 

Maria Hagberg skriver, om mannen som inte hälsade i hand: ”Hans agerande, religiös fundamentalism, är ett allvarligt hot mot kvinnors mänskliga rättigheter”. Och frågan är alltså: Är att bli hälsad på just genom handslag, en mänsklig rättighet? Och är det i så fall en så tungt vägande mänsklig rättighet, att den kan sätta rätten till fredlig religionsutövning åt sidan? Eller skulle vi möjligtvis kunna lösa den här frågan genom lite samtal med, och förståelse för varandra? För förmodligen menade faktiskt inte Alen Malik Crnalic något illa. För som sagt, det stora flertalet religiösa människor därute är faktiskt normala, snälla människor, som älskar sin gud, och som gör så gott de kan.

Ateist och Amnestymedlem

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Skattemedel inte vinst

Hur kan man göra vinst på en skola? Den producerar ju ingenting och kopplingen mellan en bra produkt och vinst är minst sagt oklar, för att inte säga omvänd. Att prata om ”vinster i privata skolföretag” blir därför bara förvirrande, skriver Karolina Hagegård. Istället föreslår hon att vi ska säga ”kvarblivna, outnyttjade skattemedel”.

Debatt
:

Varför bara män i fotbolls-VM?

Sport Skulle ni kunna förklara för mig varför det, av totalt fem bilder från fotbolls-VM för hemlösa i Melbourne, inte fanns en enda bild på en kvinna? Trots att det väl var den kvinnliga turneringen som var nyheten; den spelades ju för första gången i år, stod det i artikeln.

Debatt
:

Mänskligheten ska bli vinnare inte kvinnorna'

'Jag är ledsen, tjocke killen i 4B att jag glömde dig, och jag tänker inte låta dig kapas av Pär Ström', skrev Maud Lindström i GFT den 2 februari. Lindström pratar om Per Ströms bok Mansförtryck och kvinnovälde, som beskriver män och kvinnor såsom två sidor i ett nollsummespel, där den ena sidan kan gå framåt enbart på den andras bekostnad.

Fria.Nu
Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria