Slopa de röda dagarna
Äntligen är sommaren här, en tid för ledighet och återhämtning för de allra flesta. Om du studerar eller är arbetslös har du dock inte denna rättighet. Då ska du jaga godkänt jobb hela sommaren. Men även för oss som har ett lönearbete upplevs ofta ledigheten som alltför knapp. Samtidigt har de senaste tre månaderna hackats sönder av diverse märkliga helgdagar. Hälften av de senaste tolv veckorna har innehållit extra helgdagar. Nationalister, socialister, de hedniska och framför allt de kristna har haft sina högtidsdagar.
Frågan är varför det ska omfatta alla oss andra. Varför ska det vara helg bara för att Göran ska ut och demonstrera, på grund av vad någon snubbe påstås ha gjort för ett par tusen år sedan, för att några vill dansa runt en fallossymbol eller för att skinnskallar och andra nationalister vill hylla nationen och överhögheten?
Visst kan det vara skönt med några långhelger på våren. Men för många innebär det bara mer att göra på de andra vardagarna, att allt blir mer sönderhackat och stressigt. En stor grupp har också andra högtider de vill fira istället för dessa. Varför ska muslimer, hinduer, buddister, judar och new agare vara lediga bara för att kristna har saker att fira, och sedan behöva jobba på sina högtider? Varför ska världsmedborgare vara lediga på nationalisternas dag och inte till exempel på världsmiljöns dag? Varför ska borgarna vara lediga 1 maj och inte 4 oktober?
Har man inte några andra högtider man vill fira kanske man ändå skulle föredra att ta ut de dryga två veckorna, som de röda dagarna motsvarar, vid andra tillfällen.
Vore det helt fel att kunna ta ut två veckor extra på sommaren? Eller ta två veckor vid jul och nyår och ändå ha minst fem veckor kvar till sommaren?
Om inte staten styrde våra ledigheter skulle vi också kunna anpassa dem efter vad som funkar bäst för det vi löneslavar med. Samtidigt skulle arbetsköparen ha lättare att sätta in vikarier eller dra ner produktionen under ledigheterna, om de var mer sammanhängande. På det sättet skulle fler bli lediga på riktigt och inte behöva jobba ikapp på de övriga dagarna.
Men i dagens auktoritära samhälle är vi inte ens bemyndigade att bestämma när vi ska vara lediga. Staten, facket, arbetsköparen och kyr- kan tvingar oss inte bara till löneslaveri, de vill också styra över de få dagar som vi faktiskt får vara lediga och vad vi ska fira. Frågan är till vilken nytta? Vad finns det för skäl? Mer än ett allmänt behov att kontrollera undersåtarnas liv. Vad finns det för anledning att vi, trots att stat och kyrka är skilda åt, ska fortsätta att vara lediga nästan varenda kristen högtid, när de flesta troligen hellre skulle lägga ledigheten vid andra tillfällen?
Det är varken Görans eller Fredriks uppgift att styra våra liv. Staten bör se till att resurserna fördelas rättvist och att det finns en skyddande lagstiftning. Men den är inte lämpad att bedöma hur vi lever våra liv bäst. Därför är det inte heller statens sak att bestämma när vi ska vara lediga och vilka högtider vi ska fira.
