Enligt oppositionella burmeser i exil har antalet fängslade munkar aldrig varit större än nu. Myndigheterna ska också ha fråntagit munkarna deras religiösa status, säger Aung Kyaw Oo, från organisationen Förbundet för Burmas politiska fångar, AAPP.

Dessutom ska flera munkar ha utsatts för tortyr, berättar Aung Kyaw Oo från AAPP:s kontor i staden Mae Sot, som ligger vid gränsen mellan Thailand och Burma.

– Vissa munkar har misshandlats med påkar, och en del sitter fjättrade med kedjor runt sina fotleder.

Deras brott är att de var med och ledde de gatuprotester mot regimen som i september förra året lockade tiotusentals deltagare. Sammanlagt greps över ett tusen människor efter demonstrationerna, och Burma har för närvarande fler politiska fångar än på många år.

Redan innan förra årets proteströrelse fanns det över ett tusen politiska fångar i Burma, varav en del hade suttit inlåsta sedan 1989. Enligt Amnesty International finns det nu sammanlagt över 2 100 politiska fångar i landet.

FN bedömer att minst 31 människor dödades i samband med att juntan slog till mot den växande proteströrelsen den 26 september förra året. Oppositionsgrupper menar dock att fler hundra människor föll offer för regimens brutala tillslag.

Även tidigare har regimen slagit till hårt mot landets högt vördade buddhistmunkar. Efter att regimen 1990 vägrat erkänna sig besegrade i det val som genomförts deltog många munkar i protesterna, och många av dem kastades i fängelse och fråntogs rätten att kalla sig munkar.

Myndigheterna har nu börjat hålla hemliga rättegångar mot munkar i fängelset Insein. Hittills har 46 munkar åtalats i dessa rättegångar. Enligt tidningen Irrawaddy, som publiceras av burmesiska journalister i exil i Thailand, ska munkarna bland annat ha blivit åtalade för att medvetet ha verkat för att uppvigla ”religiösa känslor”.

Aung Htoo, generalsekreterare för Burmesiska juristers råd, menar att behandlingen av munkarna utgör ett grovt övergrepp mot deras religiösa rättigheter, som finns inskrivna i landets lagar.

– De är deras rättighet att få bära sina munkkläder och genomföra sina ritualer i fängelset. Men i stället tvingas de bära fängelsekläder.

Allmänhetens ilska mot militärjuntan, som hållit landet i ett järngrepp sedan man tog makten genom en kupp 1962, har ökat på grund av den dåliga behandling av de högt respekterade munkarna.

– Många är mycket arga över övergreppen mot munkarna och vill agera. Regimen kommer att drabbas av detta, säger en lärare i Rangoon som inte vill bli citerad med namn.

Av oro för vad som kommer att ske i samband med årsdagen av tillslaget mot demonstranterna har regimen skärpt kontrollerna i många av de städer där munkarna varit politiskt aktiva.

Buddhistmunkarna, som är närmare 400 000 till antalet, är den enda samlade gruppen i samhället som gemensamt kan utmana den starka militärmakten.

– Kontrollerna runt viktiga tempel och kloster i Rangoon och Mandalay har utökats och fler soldater kontrollerar hur människor rör sig, säger den burmesiska säkerhetsanalytikern Win Min, som undervisar vid ett universitet i norra Thailand.

– Situationen är spänd. Juntan är oroad över att något ska hända igen och att munkarna ska gå i ledningen för detta.