Avlyssningslag utökas och kan bli permanent
Säpo har sedan mer än femtio år tillbaka rätt att lyssna av telefoner och kontrollera post hos misstänkta för vissa brott – utan att begära tillstånd från domstol. Genom den så kallade tvångsmedelslagen behöver man bara ett beslut från åklagare. I onsdags beslutade riksdagen att lagen ska förlängas fyra år till och utökas till att gälla tre nya brott.
Tvångsmedelslagen infördes som en tillfällig lag 1952 men har förlängts och varit i kraft oavbrutet sedan dess. Lagen ger Säpo rätt att utan domstolsprövning använda olika avlyssningsmetoder vid misstanke om högmålsbrott, brott mot rikets säkerhet, allmänfarliga brott och terroristbrott.
Nu har man enligt regeringens förslag lagt till tre nya brott i lagen – terroristfinansieringsbrott, brott mot medborgerlig frihet och statsstyrt företagsspioneri. Dessutom ska lagen förlängas fyra år till för att därefter eventuellt bli permanent. Såväl alliansen som socialdemokraterna stödjer den nya lagen.
Lena Olsson (v) sitter i justitieutskottet och var en av dem som röstade emot lagen. Hon menar att lagen riskerar människors medborgerliga frihet och ökar risken för åsiktsregistrering. För henne som lagstiftare är det också problematiskt att mycket kring tillämpningen av lagen är hemligstämplat.
– Hur ska man kunna stifta lagar när omständigheterna är dolda? säger hon.
Metoderna som Säpo får använda är telefonavlyssning, att läsa misstänktas e-post samt att hålla kvar och kontrollera deras brev och paket. Lagen har använts i Säpos tre huvudsakliga operativa verksamheter; kontraspionage, kontraterrorism och författningsskydd. Författningsskyddet ska skydda rikets inre säkerhet genom att verka mot grupper som hotar Sveriges styrelseskick.
Ulrika Karlsson, (m), ledamot i justitieutskottet, menar att det krävs vissa tvångsmedel för att man effektivt ska kunna bekämpa grov och samhällsfarlig brottslighet som hotar rikets säkerhet. Enligt henne är också rättssäkerheten för enskilda garanterad i lagen.
– Lagen behövs för att bekämpa den brottslighet som hotar nationens säkerhet, demokratin och människors trygghet, säger hon.
Gösta Hultén från medborgarrättsrörelsen Charta 2008, som verkar mot de rättsövergrepp som sker till följd av terroristlagen från 2003, tycker att den nya lagen är förkastlig.
– Lagen är en beställning från Säpo och är specifikt knuten till terroristlagen. Med den här lagen får Säpo raka rör till att utan domstolsprövning kartlägga människor, säger han.
Enligt honom har terroristjakten riktat sig mot svenska somalier och muslimer.
– Det har lett till en politisk förföljelse av dem som kan tänkas skärpas med den här lagen, säger Gösta Hultén.
Användningen av tvångsmedelslagen har enligt Lena Olsson lett till att många på vänsterkanten har blivit förföljda. Även framöver är det grupper som är extrema ur Säpos synvinkel som kommer att beröras; vänstersympatisörer och högerextrema, men även invandrarorganisationer och grupper som Greenpeace, menar Lena Olsson.
– Det är dags att stanna upp och fråga sig vad den här typen av lagar får för konsekvenser. Man kan inte hävda att man skyddar demokratin genom att inskränka den, och det gör man hela tiden.
