Sverige avviker inte från den europeiska normen vad gäller vem som utför det oavlönade hushållsarbetet. Fortfarande gör kvinnor i genomsnitt tre gånger så mycket av sysslor som städning, tvätt och matlagning som män. En anledning till att svenska kvinnor i genomsnitt mår sämre än svenska män, menar Katarina Boye, sociolog vid Stockholms universitet.

I sin avhandling Happy hour undersöker hon hur denna snedfördelning uppstått och – framför allt – vad den får för konsekvenser. Resultaten, baserade på stora mängder statistiska data, visar att den ojämna fördelningen inverkar negativt på kvinnors självupplevda välbefinnande.

– Hushållsarbete är ju inte så himla roligt alla gånger, säger Katarina Boye. Sedan tror jag att det kan vara känslan av orättvisa. Om man utför mycket hushållsarbete lämnar det dessutom mindre tid över till fritid som kan vara rekreerande.

Även i barnlösa relationer är det kvinnor som står för huvuddelen av hushållsarbetet, men med föräldraskap kan fördelningen bli än mer ojämn.

– Jag tror att en liten förklaring är att det beror på att kvinnorna är de som är föräldralediga, då etableras massor av vanor och en känsla av vad som behöver göras, säger Katarina Boye.

Att det handlar om vanor får stöd av att föräldraskap faktiskt inverkar positivt på fördelningen av hushållsarbetet i de fall där mannen tog ut tillräckligt lång föräldraledighet.

– Män som har tagit föräldraledighet som är längre än en månad gör mer hushållsarbete även efter ledigheten.

Långt ifrån alla män tar dock ut den föräldraledighet de har rätt till. Förra året togs 21 procent av dagarna ut av män. Vanligast är att fäder tar ut de två månader som inte kan överlåtas till modern, men 2007 hade var tredje far till en treåring inte tagit ut någon föräldrapenning alls.

Kvinnor arbetar oftare deltid eller stannar hemma på heltid för att ta hand om barn och hushåll. Men det är i förhållanden där bägge parter arbetar heltid eller mer som fördelningen är som mest ojämn – kvinnor i denna grupp utför i genomsnitt fyra gånger så mycket hushållsarbete som männen.

– I genomsnitt jobbar kvinnor mindre, men om man tittar på dem där hushållsarbete plus yrkesarbete blir mer än 60 timmar i veckan är fördelningen faktiskt extra ojämn. De här kvinnorna gör inte ovanligt mycket hushållsarbete för att deras män har mindre tid än dem, utan för att deras män inte gör sin del, säger Katarina Boye.

Så varför ser det då ut så här? Katarina Boye menar att svaret bör sökas i de värderingar som finns i vårt samhälle.

– Det har att göra med attityder, vad man förväntar sig. Att män kanske har lättare att tänka att deras jobb är viktigare, att ”nu har jag jobbat så mycket den här veckan så då har jag rätt att ta det lugnt”.

Frågan vad som bör göras för att komma till rätta med snedfördelningen är inte heller den okomplicerad. Regeringens subventionering av hushållsnära tjänster får dock tummen ner i avhandlingen.

– Jag kan tänka mig att den subventioneringen är införd just för kvinnor som har en väldigt hög arbetsbelastning, och om man tittar på den gruppen så finns det utrymme för att männen skulle kunna göra mer, säger Katarina Boye. Så snarare än att staten går in och subventionerar mäns bristande ansvar borde man kanske komma med åtgärder för att de ska göra mer hemma.

Regeringens jämställdhetsbonus – en skattereduktion som något förenklat tillfaller föräldrar som delar lika på ledigheten – får bättre betyg, även om Katarina Boye hellre hade sett att en större del av försäkringen gjordes individuell.

– Föräldraledigheten är ju ett sätt att påverka det här. Om man kan skapa mer jämställdhet på arbetsmarknaden så kan det i sin tur påverka jämställdheten hemma. Nu är det väldigt vanligt att kvinnor tjänar mindre än män. Om båda ser mannens och kvinnans yrkesarbete som lika mycket värt så blir det mer logiskt att man också delar på hushållsarbetet.