Varje år skördar infektioner orsakade av antibiotikaresistenta bakterier tiotusentals europeiska liv. Såväl Världshälsoorganisationen som EU pekar ut bakterier som blivit immuna mot konventionell behandling som en ödesfråga för medicinen. I Sverige är resistenta bakterier ett mindre problem än i de flesta andra europeiska länder, men tendensen är att de resistenta bakterierna ökar även här.

– Antibiotikaresistens är en av de största medicinska farorna som stundar. Och den har blivit mer påtaglig nu eftersom vi i Sverige ser att resistenta bakterier förekommer på ett annat sätt än tidigare, säger Peter Ulleryd, biträdande smittskyddsläkare i Västra Götalandsregionen och verksam inom Samverkan mot antibiotikaresistens, Strama.

I västra Götaland ligger antibiotikautskrivningen till barn är strax över riksgenomsnittet, 36 procent i åldersgruppen 0–6 år behandlades med antibiotika under fjolåret. I Stockholms län är siffran ytterligare någon procent högre.

Det mönstret går igenom i hela landet. I stora städer är utskrivningen högre, i de nordligare länen lägre.

– Det är svårt att tro på att barnen är friskare i norra Sverige. Så här har det sett ut i många år, men det finns inget enskilt svar, säger Johan Wiström, smittskyddsläkare i Västerbottens läns landsting där 24 procent av alla barn fick antibiotika under 2007.

I Dalarna finns de mest restriktiva läkarna vad gäller utskrivning av antibiotika till små barn. Bara var femte barn i åldrarna 0–6 år behandlades med antibiotika förra året. En möjlig förklaring skulle kunna vara större tillgänglighet i större städer.

– Det finns ju många olika skäl till att man förskriver antibiotika men ett kan vara en närhet till sjukvården här. Vi vet att i glesbygdsområden tar det längre tid innan man kommer till doktorn, säger Ingegerd Hökeberg, smittskyddsläkare i Stockholms län.

Möjligheten att behovet skulle vara större i städerna avfärdas dock av expertisen.

– Det finns ingen som tror att det skulle vara så att storstadsbarn oftare skulle vara sjukare i bakteriella infektioner än barn i Dalarna, säger Peter Ulleryd.

Det finns dock, åtminstone i teorin, enkla metoder för att minska antibiotikautskrivningen. Den vanligaste anledningen till att barn under sju år fick antibiotika år 2007 var luftvägsinfektioner.

Samtidigt visar all forskning att antibiotikans effekter oftast är försumbar, 80–90 procent av barn som drabbas av luftvägsinfektioner blir friska inom en vecka, oavsett antibiotikabehandling eller inte.

Denna kunskap är spridd bland svenska läkare, men kunskapen avspeglar sig inte i siffrorna över utskrivningen.

– Det är klart att man känner till det, men det är inte alltid så lätt att stå emot tryck från föräldrarna, säger Ingegerd Hökeberg.

Av den anledningen lanserar Strama nu nytt informationsmaterial om luftvägsinfektioner, vilket ska nå landets föräldrar genom bland annat vårdcentraler. Lanseringen sammanfaller med den första årliga Europeiska antibiotikadagen, ett EU-initiativ för att motarbeta överutskrivningen.

I Sverige uppmärksammas dagen med ett seminarium för politiska beslutsfattare, tjänstemän och vårdpersonal där strategier för minskad utskrivning ska utarbetas.