Fria.Nu

'Personval flyttar makt från partierna till väljarna'

Personvalet var tänkt som en vitalisering av demokratin. Med ett personligt anslag skulle intresset för partipolitiken åter vakna hos väljarna. Men det går trögt. Än så länge har mobiliseringen uteblivit.

Lars Hjälmered hoppas på en plats i riksdagen. Med tillräckligt många personröster kan han vara en av några få moderater som flyttar från Göteborg till Stockholm efter valet.
Han berättar att det finns såväl politiska som personliga orsaker till att han satsar på en personvalskampanj.
- Det här var en chans som jag inte ville missa. Jag står på valbar plats och med tillräckligt många kryss i ryggen kan jag säkert komma in i riksdagen.
Hans personvalskampanj är uppbyggd kring tre frågor. Lars Hjälmered har valt att lyfta fram arbetslösheten, bostadsbristen och jäm-
ställdheten.
- Just nu känns det väldigt positivt. Särskilt med tanke på den allmänna medvinden för moderaterna. Men jag vill inte ta ut något i förskott.
Moderaterna är det parti som mest konsekvent satsat på personval.

Lars Hjälmered är övertygad om att det beror på en allmän tro på individen inom moderaterna och på partiets demokratisyn.
- Det handlar om det personliga ansvaret. Som väljare ska man lätt kunna utkräva ansvar av sina politiker. Och den möjligheten tycker jag ökar med personvalssystemet.
Men moderaterna är tämligen ensamma i sitt engagemang för personvalet, och bland väljarna verkar intresset inte särskilt stort. I valet 1998 kom tolv ledamöter in i riksdagen på personröster, 2002 var motsvarande siffra tio.

Lars Hjälmered tycker inte att dagens system är helt lyckat. Han menar att det måste bli lättare att bli invald på personröster och att man därför ska ta bort de spärrar som finns i dag.
- I grund och botten handlar det om att flytta makt från partierna till väljarna. Ju mer kryssen blir värda, desto mer makt får den som väljer. Men det är klart, partierna är kanske rädda för den makt som de kan förlora.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Allt fler elever går på individuella programmet

Det individuella programmet växer. Allt fler elever lämnar grundskolan utan godkänt betyg i svenska, engelska och matematik. Ann-Britt Nilsson, rektor för Vingagymnasiet i Göteborg, tror att det beror på större klyftor i samhället. Men hon säger också:
- Alla elever kan inte vara färdiga för gymnasiet när de är 16 år.

Fria.Nu

Ny fiende - nya medel

I slutet av maj lägger regeringens utredare fram ett lagförslag om telefonavlyssning i preventivt syfte. Lagförslaget har tillkommit på justitieminister Thomas Bodströms initiativ, och målet är att bekämpa terrorism och organiserad brottslighet. Förslaget är ett tydligt exempel på ett nytt säkerhetstänkande som håller på att få fäste i Sverige.

Fria.Nu

© 2025 Stockholms Fria