Ann-Christin tog time out från shoppingen
Som en avslutning på vår artikelserie Handla träffar vi Ann-Christin Gramming som under ett helt år införde ett personligt köpstopp. Hon valde att inte konsumera annat än det mest nödvändiga, något som visade sig vara lättare än väntat.
Under ett års tid levde Ann-Christin Gramming under premisserna att inte köpa något annat än mat, medicin och förbrukningsartiklar. Om det var något hon absolut behövde var det låna, byta eller begagnat som gällde. Anledningen till köpstoppet var ren inspiration av författaren Judith Levine som skriver om sitt köpstopp i boken Not buying it.
– Jag tyckte att det var en sådan himla fräck idé. Det låter helt galet så här i efterhand att man kan bli så inspirerad av en bok men det var faktiskt så det var.
Ann-Christin var nyfiken på att se vad hon själv skulle sakna och uppleva som svårt. Innan köpstoppet hade hon inga direkt uttalade åsikter om konsumtion och det fanns ingen tanke om att stoppet skulle vara av miljöskäl, utan i början handlade det bara om utmaningen. Men till följd av köpstoppet har miljöintresset blivit starkare.
– Jag hade ett visst miljötänk innan, som blev återuppväckt av det här. När man jobbar och får barn är det lätt att det hamnar i skymundan.
Ann-Christin är gift och har två barn som är fyra och fem år gamla. Hennes man var till en början skeptisk till idén, men envisheten hos Ann-Christin vann och hela familjen levde under köpstoppsreglerna. De enda negativa reaktioner som kom fram var från folk som menade att det var synd om barnen, och Ann-Christin har tänkt mycket på hysterin kring konsumtion hos just småbarnsföräldrar.
– Att få barn är något helt nytt och man vet inte vad som väntar. Jag tror att man hanterar den här oron genom att shoppa. Först är det barnvagnen, sen måste man köpa ny bil för att få plats med barnvagnen. När barnet väl kommer är det en hel del som ska inhandlas. Jag tror helt enkelt att det är lätt att fortsätta på det spåret, shopping blir en grej man måste ta till för att man vet inte annat.
Under köpstoppet var det just saker till barnen som gjorde att hon fick töja på reglerna. Saker som inte kunde förutses hände, nya gummistövlar behövdes och barnen växte ur sina spjälsängar och en begagnad fick inhandlas. Men att avstå från att handla prylar och kläder till sig själv var inte något problem.
– Det som var svårast var att avstå från den sociala konsumtionen, som att gå på kafé eller afterwork. Det är sådant man inte tänkt på, hur mycket det kostar att umgås. Och att inte fika kan vara ganska trist.
Funderade du någonsin på att gå hela vägen och faktiskt inte konsumera alls?
– Jag har ingenting emot freeganism. Men min tanke var att leva ett så normalt liv som möjligt och att det inte skulle innebära några större förändringar.
Året med köpstopp har främst lärt Ann-Christin att det går alldeles utmärkt att leva utan att köpa saker, hon trodde att det skulle vara svårare än vad det blev. Hon insåg att man handlar av vana och för att det finns där, inte för att man behöver något – hade man inte gått in i affären till att börja med hade man inte fått de impulserna.
– Att sluta röka och att sluta köpa är ungefär samma sak. Det handlar om att hitta nya vanor.
När Ann-Christin väl började handla igen för ett år sedan kändes det ovant. Det första hon köpte var något så trivialt som en nagelbandskräm. Hon berättar att hon stod i affären och tänkte att hon nu fick köpa igen, vad hon ville. Så stod nagelbandskrämen där och hon intalade sig själv att hon kanske behövde en sådan. Efter två användningar stod den i badrumsskåpet, tills den en dag kastades ut i soporna.
– Hela situationen blir ganska talande för hur det här med shopping fungerar. Jag hade en lista med saker jag tänkte köpa efter köpstoppet, men jag har faktiskt ännu inte köpt alla de grejerna. Så de var inte så nödvändiga ändå.
Den största konsumtionshelgen av dem alla närmar sig och trots kristider uppskattar handelsbranschorganisationen Svensk Handel att julhandeln kommer slå rekord i år. Enligt dem kommer decemberhandeln omsätta 61 miljarder kronor vilket är en ökning från förra året med 1,4 miljarder kronor. En positiv trend är att miljömedvetenheten hos konsumenterna har tilltagit och inför årets julhandel spås försäljningen av ekologiska varor öka.
Ann-Christin tycker att det kan vara en svår balansgång att vara småbarnsförälder under jul. Samtidigt som hon vill göra barnen glada vill hon även visa att prylar inte är det viktiga och hon försöker lägga fokus på att det inte handlar om grejer utan att ha det mysigt.
– Det är en svår avvägning. Dessutom har de en massa leksaker som de inte leker med och då känns det jobbigt att köpa mer.
Hur ser du på konsumism i dag?
– Det shoppas väl naturligtvis för mycket, och vi kan inte fortsätta så av miljöskäl. Köpstopp kan vara bra för att få perspektiv på saker, men det är bättre att ha någon sorts medvetenhet varje dag och göra bra val när man handlar i vardagen.
Hushållens konsumtion
Så här fördelades hushållens konsumtion i procent 2007
Livsmedel och icke alkoholhaltiga drycker 12 procent
Alkoholhaltiga drycker och tobak 3,5 procent
Kläder och skor 5,1 procent
Bostad, elektricitet, gas och uppvärmning 26,1 procent
Möbler, hushållsartiklar och rutinunderhåll 5,2 procent
Hälso- och sjukvård 3,1 procent
Transporter 13,9 procent
Kommunikation 3,1 procent
Fritid, underhållning och kultur 11,7 procent
Utbildning 0,3 procent
Hotell, caféer och restauranger 5,9 procent
Övriga varor och tjänster 10,3 procent
Källa: SCB
