Nahid Persson Sarvestanis dokumentär Drottningen och jag blir den film som inviger den 32:a Filmfestivalen i ordningen och den första filmen ut i den nordiska tävlingen. Drygt en vecka senare avslutas filmfesten med Jesper Ganslandts och Martin Degrells dokumentär Filmen jag inte pratar om längre. Två spännande filmer som ytterligare poängterar den tyngd som dokumentären som genre får på årets festival.

– Att inviga en så stor filmfestival med sin dokumentärfilm och att vara med i den nordiska tävlingen är bara fantastiskt. Jag är speciellt glad över att den visas exakt 30 år efter revolutionen i Iran. Filmen handlar inte bara om ex-drottningen Farah, utan är också en historia om mitt och andra iraniers liv. Både de som lever i exil och de som tvingas leva under förtryck i landet, säger Nahid Persson Sarvestani.

Två filmer som FRIA har tjuvkikat på är de två filmer som garanterat kommer att vara de mest sedda under årets festival, nämligen vinjettfilmerna. Årets vinjettfilmsmakare heter Mårten Nilsson, Gunilla Heilborn och Kim Hiorthøy, senast aktuella med Guldbagge-belönade kortfilmen Hur man gör. Det är två små filmer på 30 sekunder med stark rytm och närvaro. I den ena får vi träffa en blek och tärd man i Landstingets sjukhuskläder som liksom bländad tittar in i kameran från mörkret omkring honom. I det andra lilla mästerverket är det mer av en kontemplation när vi tittar in i en kvinnas och en mans ansikten i sommarsverige och sedan ser två män gå nakna genom en solig skog. Till och med skuggorna är vackra. Ett gott omen om årets program.

Årets temaland är Turkiet, ett land vars film är full av vitalitet på många plan. Landet producerar mer och mer film – under 2007 gjordes mer än 40 filmer.

I sektionen visas tio nya, högklassiga filmer. Startfältet innehåller två dokumentärer och åtta spelfilmer som omfattar det mesta: thrillers, action, vardags- och relationsdramer, poetiska betraktelser och roadmovies.

Den så kallade auteurfilmen - skapad av regissörer med personliga berättelser och särpräglat formspråk – är också på frammarsch och på det internationella filmfestivalerna har turkisk film utmärkt sig. Nuri Bilge Ceylan tävlade exempelvis i Cannes med sin Three Monkeys och räknas till Europas mest intressanta regissörer just nu. I Göteborg visas både Three Monkeys och Ceylans fyra tidigare långfilmer i en retrospektiv.

– Det är anmärkningsvärt hög klass på årets turkiska fokus. Och oerhört kul att ge publiken chansen att upptäcka Ceylan – en internationellt känd och respekterad regissör vars filmer inte har visats i Sverige tidigare, säger festivalens konstnärliga ledare, Marit Kapla.

En annan spännande sektion i årets festival är gayfilm där Gus Van Sants nya film Milk, med Sean Penn i huvudrollen, ingår som en av filmerna.

– Vi hade en populär och mycket uppskattad gay-sektion för några år sedan och vi har aktivt letat film för att kunna upprepa den succén. Värt att notera den här gången är den fina bredden på filmerna, allt från dokumentärer om kampen för homosexuellas lika rättigheter i Turkiet och Italien till kärleksdraman i viktorianska fängelser och på franska stränder.

– Och det är extremt kul att toppa det hela med Milk av en av världens mest intressanta filmskapare, Gus Van Sant, säger Marit Kapla.

Roy Andersson har accepterat livstidsuppdraget att vara festivalens hedersordförande efter Ingmar Bergman. Festivalledningen var framförallt ute efter en person med stark integritet och skämtar om att det enda som kan befria en hedersordförande är oförsonlighet.

– Uppdraget är vitt, brett och modigt precis som festivalen också är, säger VD:n Åsa Bernlo.