• Kransnedläggning vid Ground Zero. President George W Bush med hustrun Laura Bush hedrade i går terrordådens offer under en minnesceremoni.
Fria Tidningen

Fem år efter 9/11: Minskad tro i USA på militära ingripanden

Den amerikanska allmänheten är i dag avsevärt mindre benägen att stödja militära ingripanden utomlands än år för fem år sedan. Det visar en ny undersökning, den första av många som presenteras med anledning av femårsdagen av 9/11-attackerna på New York och Pentagon i dag.

Undersökningen, som genomförts av det Washingtonbaserade folk- och pressforskningscentret Pew, visar att republikaner fortfarande är mycket mer positiva till militära baser och aktiviteter utomlands än demokrater och oberoende. De senare tror också mer än republikanerna att övriga världen har tappat respekten för USA under de senaste åren.

Drygt 1 500 slumpmässigt utvalda vuxna har svarat på undersökningsfrågorna. Nästan hälften av dem – 46 procent – anser att USA:s stöd till Israel är en betydande orsak till att människor i andra delar av världen hyser "anti-amerikanska känslor".

Intressant att notera är att denna inställning delas av lika många republikaner som demokrater. I den övervägande delen av frågorna i undersökningen som handlar om utrikespolitik visar de båda grupperna annars stora skillnader i uppfattning.

Publiceringen av Pews undersökning sammanföll med att en CNN-undersökning offentliggjordes, vilken visar att det finns en utbredd skepticism gentemot George W. Bushs påståenden att USA gör framsteg i kriget mot Irak och att det kriget hör ihop med "det globala kriget mot terrorismen" som presidenten lanserade efter 9/11-attackerna.

Bara en av fyra i CNN-undersökningen anser att Bush-administrationen och dess allierade håller på att vinna det kriget, jämfört med 13 procent som säger att de tror att rebellerna kommer att vinna och 62 procent som menar att kriget har nått ett dödläge.

En majoritet på 58 procent uppger att de motsätter sig kriget, medan 39 procent säger sig vara för.

Den mest intressanta upptäckten i Pew-undersökningen tycks dock vara den växande desillusionen allmänheten känner inför amerikansk militär inblandning i konflikter. 45 procent av intervjupersonerna har svarat att de anser att det mest effektiva sättet att reducera terrorist-hotet mot USA är att minska Washingtons militära närvaro utomlands.

32 procents svarar att den borde öka. Som Pew-centret noterar i en medföljande analys markerar denna uppgift en skarp omsvängning bland allmänheten i denna fråga. Vid den första 9/11-årsdagen var förhållandet det omvända: 48 procent trodde då att fler amerikanska militära posteringar utomlands skulle vara det bästa sättet att skydda sig mot framtida attacker, medan 29 procent ville se färre.

Ytterligare en markant skillnad är att 43 procent i dag säger att de tror att militära angrepp mot stater som försöker utveckla kärnvapen är viktiga för att förhindra framtida terrorism. Det är en minskning på 15 procent sedan Pew gjorde en liknande undersökning i oktober 2002, då Bush försökte få stöd i kongressen för ett militärt ingripande mot Irak.

Den nya undersökningen pekar också på att det finns en mer allmän önskan om att minska USA:s involvering i Mellanöstern än för fyra år sedan. På frågan om vad som skulle vara "ett väldigt viktigt steg" för att reducera terrorismen svarar i dag 67 procent "att minska beroendet av olja från Mellanöstern" (för fyra år sedan var motsvarande siffra 53 procent) och 41 procent "att inte involvera sig i andra länders problem" (jämfört med 32 procent för fyra år sedan).

På frågan om varför USA har förlorat omvärldens stöd säger mer än två tredjedelar - den övervägande delen av dessa demokrater - att Irakkriget är en avgörande orsak, 58 procent - varav de flesta republikaner - tror att orsaken är "USA:s rikedom och makt", 49 procent att det är "det USA-ledda kriget mot terrorismen" och 46 procent att det handlar om USA:s stöd till Israel.

Under denna femårsrsperiod har också gradvis allt fler amerikaner fått uppfattningen att attackena på New York och Pentagon markerar början på en konflikt mellan västvärlden och den islamiska världen. I oktober 2001 delade 28 procent den åsikten, i augusti 2002 35 procent och i dag 40 procent.

Nästan hälften av de tillfrågade i undersökningen, 47 procent, anser att 9/11-attackerna var lika allvarliga som Japans anfall på Pearl Harbour i december 1941, vilket fick USA att ge sig in i andra världskriget.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Irak hotar med åtal mot USA-soldater

Iraks regering anklagar USA för att ha brutit mot den säkerhetspakt som länderna har ingått och hotar med att åtala de amerikanska soldater som dödade två irakier i en räd i söndags. Samtidigt har en växande våldsvåg drabbat Bagdad inför det utlovade tillbakadragandet av USA-trupper från irakiska städer i slutet av juni.

Fria.Nu

Hoppfullhet inför irakiskt provinsval

Iraks bräckliga demokrati sätts på prov i dag när 14 av landets 18 provinser håller val. Många är optimistiska och tror att valprocessen kan skapa ett lugn.

Fria.Nu

USA kan inte medla i latinamerikansk kris

I helgen utlöstes en diplomatisk kris i Latinamerika när Colombia slog till mot Farcgerillan inne i Ecuador. USA:s nära band till Colombias president Álvaro Uribe minskar stormaktens möjlighet att agera medlare, menar analytiker i Washington.

Fria.Nu

Irakisk fotograf riskerar dödsstraff

Efter 20 månader i fångenskap kommer den fängslade AP-fotografen Bilal Hussein snart ställas inför en irakisk domstol. Om han fälls för samröre med motståndsgrupper riskerar han dödsstraff.

Fria.Nu

USA bombar allt mer i Irak

Samtidigt som USA:s militärledning försöker övertyga hemmaopinionen om att säkerhetsläget i Irak har förbättrats, så ökar antalet civila dödsoffer som orsakats av ockupationsstyrkorna. En anledning är att krigen i Irak och Afghanistan i allt större utsträckning utkämpas från luften. 

Fria.Nu

© 2026 Stockholms Fria