I en omfattande studie jämfördes 1 571 personer i Stockholms län som mellan 1992 och 1994 drabbats av hjärtinfarkt med en kontrollgrupp bestående av 2 095 personer från samma geografiska område. För samtliga personer som ingick i studien kartlades boendesituationen för 20 år tillbaka och bullernivåer från trafik beräknades. Resultaten visade – sedan andra kända riskfaktorer för hjärtinfarkt, inklusive exponering för luftföroreningar, räknats bort – att de som varit exponerade för bullernivåer över 50 decibel löpte en 40 procent högre risk att drabbas av infarkt.

Göran Pershagen, professor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet framhåller att mer forskning behövs för att klargöra sambandet mellan bullernivåer och hjärt- och kärlsjukdomar, men menar att studiens resultat redan nu bör beaktas då nya vägar och bostäder planeras.

– Ja, och då väger jag in den forskning som har kommit under senare år där man har sett en ökad risk för högt blodtryck om man är bullerutsatt. Det finns studier som rör trafikbuller och flygbuller och enstaka tidigare studier där man sett samband mellan buller och hjärt- och kärlsjukdom.

Relationen mellan höga bullernivåer och hjärtinfarkt är sammansatt. Göran Pershagen talar om samverkande mekanismer där bullret är en medverkande kraft.

– Man kan misstänka att buller är en stressfaktor bland många andra, exponering för buller ger störd nattsömn vilket i sin tur kan påverka hjärt- och kärlfunktionen negativt.

Sedan slutet av 1990-talet har ljudföroreningar fått allt större uppmärksamhet som miljörelaterat hälsoproblem. Enligt Världshälsoorganisationen är omkring 40 procent av den europeiska befolkningen under dagtid exponerad för vägtrafikbuller som överskrider 55 decibel. Den ljudnivån motsvarar också det svenska gränsvärdet för hur mycket det får bullra från vägtrafik vid en husfasad.

I studien, som beräknade bullernivåer inomhus, utgick forskarna istället från 50 decibel.

– 50 decibel, som vi hade i vår studie, är som en bullrig matsal. Men då ska man komma ihåg att det är en genomsnittlig nivå, när bilar kör förbi är det mycket högre bullertoppar, säger Göran Pershagen.

Finns det anledning att se över det svenska gränsvärdet?

– Gränsvärden måste man kontinuerligt se över i ljuset av ny forskning. Det pågår ju forskning runt om i världen och förr eller senare bör man titta på det här.

Är det inte bättre att titta på det förr snarare än senare? Man brukar säga att gränsvärden aldrig höjs, bara sänks?

– Jo, så är det, och det är min känsla att det har forskats väldigt lite om långtidseffekter av buller på hjärt- och kärlsjukdomar, men de studier som finns talar för ett samband.