– Det är jätteviktigt att man arbetar med genus i redan förskolan eftersom många barn inte får det någon annanstans ifrån, menar Fariba Bassiri pedagog på Kvinnofolkhögskolans förskola.

Det är samling och barnen sitter i en ring på små, små stolar. Förskolelärarna Eva Fahl och Fariba Bassiri sitter också i ringen. Alla ska i tur och ordning säga en sak som man är bra på. Eva börjar:

– Jag är bra på att spela ishockey.

Barnen fortsätter en efter en. Arya säger att han är bra på att sy, Damon är bra på att baka tårta och Mingus är bra på att leka. Fariba säger att hon är bra på att borra med borrmaskin.

Här på förskolan arbetar man utifrån ett tydligt genusperspektiv som genomsyrar allt arbete. Bland annat arbetar man med kompensatorisk pedagogik. Det innebär att flickor och pojkar delas upp i olika grupper och får träna på färdigheter som traditionellt anses tillhöra det andra könet.

Fariba Bassiri berättar att hon märker stor skillnad på hur bra tjejer och killar är på att uttrycka känslor. Hon menar tjejerna har lärt sig de tidigt genom att de varit nära vuxna och uppmuntrats till närhet och att uttrycka känslor.

– Killar uppmuntras istället till att vara självständiga, ”Gå du dit bort, det klarar du!” säger man till dem.

Det avståndet har berövat pojkarna det språket, menar Fariba Bassiri, vilket är något de aktivt arbetar med att förändra här på förskolan. På samlingen gör de värderingsövningar då barnen får säga saker de är bra på eller bra egenskaper de har, till exempel att de är omtänksamma. På så sätt får även pojkarna ett mer utvecklat ordförråd.

– Om en pojke säger att han är bra på att spela fotboll så säger vi ”Ah, du menar att du är bra på att samarbeta”.

Själv har Fariba Bassiri läst både genuspedagogik och deltagit i jämställdhetsprojektet Våga bryta mönstret. Att arbeta med ett genusperspektiv är en självklarhet för henne.

– Alla barn ska ha möjlighet att utveckla alla sina förmågor utan tanke på vilket kön de har, säger hon.

Medan pojkarna behöver mer fokus på intimitet och att uttrycka känslor behöver flickorna lära sig våga ta plats och känna sig starka.

Barnen har varit ute på gården och lekt. När de ska gå in hjälps alla åt att bära in leksakerna i förrådet.

– Tullia, du som är så stark kan du bära det här bandymålet, frågar Eva Fahl en av flickorna. Tullia tar sig genast an uppgiften och bär, med viss möda, målet bort till förrådet. Hon ser stolt ut.

Fariba Bassiri säger att det alltid finns nya saker att lära sig, att förbättra när det handlar om jämställdhetsarbete.

– Jag trodde att jag var medveten tidigare, men efter utbildning i genus har jag märkt att det var så mycket jag missade i arbetet med barnen.

Hon berättar att hon blev uppmärksam på subtila saker som tonläge och kroppshållning gentemot barnen.

– Jag kommer själv från en familj som inte var jämställd alls så det har man i ryggraden och det är lätt att falla tillbaka. Därför är det viktigt att vara medveten hela tiden och gå tillbaka till sig själv och tänka genus.

På eftermiddagen äter de mellanmål.

– Ser du Lea, vad stark tjejen är? frågar Fariba Bassiri och pekar på yoghurtpaketet.

– Jaaa, svarar Lea.

På baksidan av paketet är det en bild av en tjej som med raka armar lyfter en kille. En illustration till en text om att man blir stark av protein.

– Vad är det hon lyfter, fortsätter hon.

– En hel pojke, svara Lea.

I Göteborg har man satsat mycket på att få in ett genusfokus i förskolan. Projekt som Jämt i Göteborg, utbildningar i genuspedagogik och regelbunden handledning till förskolepedagoger är några av de satsningar som gjorts.

13 av de 15 förskolor i Göteborg som FRIA pratat med uppger att de arbetar aktivt med att bryta traditionella könsmönster hos barnen. Och Lisa Anderson Tégner, genuspedagog som utbildar förskolepersonal i genusfrågor, märker en ökad efterfrågan av genuskurser.

– Jag märker ett stort intresse från förskolor av att få mer kunskap om hur man arbetar med genusperspektiv, det finns en stor nyfikenhet, säger hon.

Hennes uppfattning av läget i Göteborg är att de flesta förskolor har haft minst en föreläsning i genus medan vissa arbetar mycket hela tiden med genuspedagogik. De flesta ligger någonstans däremellan.

– Det som ofta krävs är att cheferna är intresserade och anmäler arbetsgruppen till kurser i genus, menar Lisa Andersson Tegnér.

De lokala riktlinjerna för arbetet med jämställdhet i förskolan finns Göteborgs stads budget. Där står det tydligt att förskolan ska arbeta för att öka jämställdheten och uppmuntra barn och ungdomar att göra val som bryter mot traditionella könsroller. Det står också att det ska finnas genuspedagoger i verksamheten som kan stödja jämställdhetsarbetet.

– Sen är det upp till de styrande i varje stadsdel att genomföra det, säger Inger Rydström, planeringsledare för jämställdhetsfrågor i Göteborgs stad.

Hennes uppfattning är att de flesta stadsdelar arbetar med genusfrågor i förskolan, men de gör det på olika sätt. Hon poängterar att om det ska till en förändring måste man integrera genus i förvaltningens alla verksamheter.

– Det går inte att genomföra förändringsarbete på en isolerad arbetsplats, det handlar om strukturer. Därför menar hon att det är viktigt att man utbildar ledare inom förvaltningen i frågor om jämställdhet.