Forumet arrangeras av Marseillesbaserade World water council, där företrädare för bland annat Världsbanken, Röda korset och USA:s armés ingenjörer ingår.

– Vattensituationen i världen går inte i rätt riktning. Frågan kräver akuta åtgärder, sade ordförande Ger Bergkamp vid en pressträff inför mötet.

Målet med forumet sägs vara att näringslivet, politiker och det civila samhället tillsammans ska komma fram till konkreta lösningar för hur man ska möta den hotade vattenkrisen. Men kritiken mot forumet har inte låtit vänta på sig.

– Forumet är organiserat för att se ut som en slags FN-konferens, säger Maude Barlow, grundare av Blue planet project, en internationell organisation som arbetar för rätten till vatten.

– Men det är det verkligen inte. Det är en kommersiell mässa som de stora vattenföretagen ligger bakom. De diskuterar inte vattenfrågan som en mänsklig rättighet, de ser det endast som en vara som de kan tjäna pengar på, säger Barlow till den progressiva hemsidan Common dreams.

En ny rapport från den amerikanska organisationen Ethical corporation institute, ECI, anklagar också forumet för att vara en plattform för privatisering av vatten. Men samtidigt menar rapporten att vissa företag tar vattenfrågan på stort allvar och samarbetar med kommuner för att upprätthålla en trygg och säker vattentillgång.

– Vi måste fatta bättre beslut som sträcker sig längre än i dag, säger Kristina Ringwood från vattenföretaget Rio Tinto i ett pressmeddelande.

Rapporten pekar dock på en växande oro världen över när det gäller tillgången till rent vatten och hur många företag missbrukar sin makt över vattnet.

Vattenrättsaktivister från världen över har samlats i Istanbul för att protestera mot forumet och arrangerar samtidigt ett alternativt forum på Bilgiuniversitetet där man presenterar alternativa visioner om hur man kan upprätthålla och skydda människans rätt till vatten.

– Det finns alltmer bevis för att vattenprivatiseringen misslyckas, säger Maude Barlow.

– Världsbanksfinansierade projekt har drivit upp priset på vatten och har bidragit till vattenbrist i många fattiga länder. Det är av nöden att folket, inte företagen, har kontroll över vattnet.