– Osynliggörandet av hbt-personer på universitet och högskolor är gigantiskt. Antingen nämns inte hbt-personer alls i litteraturen, eller så plockas de ut i speciella kapitel och blir på det viset något annat. Lärare måste kommentera de delar i litteraturen som är så här. Övriga delar av boken kan vara jättebra, men lärarna på utbildningarna måste ta sitt ansvar och tala om texter som är kränkande för hbt-personer, säger Linda Elstad, förbundsordförande i SFG.
Hon tror att man kan komma fram till texter som inte är kränkande genom att arbeta förebyggande, och tillsammans med dem som tar fram läromedel.
– Jag tror att det går att förändra litteraturen genom samarbete. Ett exempel på att det lyckas är förändringen av litteraturen i grundskolan efter att RFSL ungdom granskat delar av den för några år sedan, säger hon.

De flesta lärosäten har handlingsplaner mot diskriminering på grund av sexuell läggning, och Linda Elstad menar att det är bra, men att det också finns en risk att handlingsplanerna aldrig kommer in i verksamheten och når studenterna.
Hon tycker sig ändå ana en förändring till det positiva på landets högskolor och universitet.
– På SFG kan vi se en liten förändring. Tidigare fanns det en gigantisk okunskap på alla plan men nu måste alla högskolor ha en likabehandlingsplan. Vi ser att man har en viss kunskapsnivå, men att man också är medveten om att man måste få lära sig mer, säger hon.

Anna Ardin, jämlikhetsansvarig på Uppsala universitets studentkår, håller med Linda Elstad om att mycket av de kränkningar som man kan peka på sker i litteraturen. Hon menar att studentkåren på Uppsala universitet möts av ett motstånd när man påtalar problemen.
– När studenter granskar litteraturen måste det ske på deras fritid. Det saknas pengar och intresset från de olika fakulteterna är inte så stort, berättar hon.
Det finns ändå en vilja hos universitetet på central nivå att skapa en förändring, men åtgärderna är inte tillräckliga, menar Anna Ardin.
– Jag har den uppfattningen att universitetet först vill arbeta med jämställdheten och sen med hbt-frågor. Jag menar att det kommer att ta hur lång tid som helst om man tänker så. Enligt mig ska man arbeta med jämställdhet och hbt-frågor samtidigt.
En viktig anledning till att arbetet med hbt-frågor måste få mer utrymme och resurser på landets lärosäten, enligt Linda Elstad, är därför att många av de studenter som pluggar själva kommer att undervisa och då är det viktigt att de får kunskapen att kunna se om det sker en kränkning i till exempel litteraturen.
– Därför är det jätteviktigt att lärarna tar sitt ansvar och verkligen kommenterar de delar som kan uppfattas som diskriminerande i litteraturen. Det behövs kunskap får att komma tillrätta med problemet, säger hon.